Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. JÄRN-KOLLEGERINGAR.
905
Fig. 850. Verktygsstål med c:a 1.2 % C,
mjuk-glödgat. Struktur: kornig perlit.
borttaga, i materialet förefintliga spänningar eller för att göra strukturen mera finkornig
och därigenom förbättra hållfa sthetsegenskaperna.
Glödgning för erhållande av större mjukhet och därmed även lägre brottgräns och
större tänjbarhet hos ett valsat eller smitt götjärn brukar ske på något av följande sätt:
a) kortvarig upphettning till temperatur c:a 600—700° med avsvalning fritt i luft eller
i ugn. Dylik glödgning användes för material, som blivit för hårt genom
kallbearbetning såsom kallvalsning;
b) upphettning till temperatur något under (c:a 20° å 80°) omvandlingspunkten Act
(för vanligt järn Ac4 vid c:a 720° C). Järnet hålles vid denna temperatur mer eller
mindre lång tid, varefter det får svalna hastigt i fria luften eller mera långsamt i aska
el. dyl. eller i ugn;
c) upphettning till strax över Ac4 och långsam svalning i ugn. Detta sista slag av
glödgning användes vanligen för verktygsstål
och dylikt för att göra detsamma mjukt
att bearbeta.
Avser glödgningen blott att få
materialet mjukt och lätt att bearbeta kan detta
ernås genom ettdera av de ovan under b)
och c) angivna sätten, och upphettningstiden
och temperaturen såväl som
avsvalnings-hastigheten kunna inom vissa gränser
variera. Vid en dylik glödgning sammandraga
sig perlitens cementitlameller till små runda
korn liggande i en grundmassa av mjukt
järn. Denna struktur brukar benämnas
kornig perlit, fig. 850. Vid bearbetning med
skärande verktyg såsom vid svarvning och
fräsning går dylikt material lätt att arbeta,
ty stålets spets skär lätt det mjuka järnet
och de i detsamma liggande hårda
cementit-kornen skjutas till sidan. Glödgningssättet
kan emellertid i avsevärd grad påverka materialets förmåga att motstå
slagpåkän-ningar. Så har det t. ex. visat sig i flera fall, då ångpanneplåt spruckit vid
kallriktning medelst slag, att orsaken härtill låg i olämplig glödgning av materialet.
Samtidigt fyllde plåten de fordringar i avseende på draghållfasthet och tänjbarhet samt
förmåga att uthärda bockning, vilka äro uppställda för material till ifrågavarande
användningsändamål. I ett dylikt fall hade plåten följande hållfasthetsegenskaper:
Plåttjocklek..............................14 mm
Sträckgräns...............................26 kg/mm2
Brottgräns................................44 kg/mm2
Tänjbarhet................................26 %
Slaghållfasthet...........................2—5 kgcm/mm2
Efter en återupphettning till 870° med avsvalning fritt i luft stegrades materialets
slaghållfasthet till över 10 kgcm/mm2, vilket är ungefär normalt för dylikt material.
Undersökningar rörande olika glödgningssätts inverkan på mjukt göt järns
slaghållfasthet utförda av A. Lundgren hava visat, att fri avsvalning i luft förlänar åt ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
