Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
904
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
Fig. 849. Kallvalsat järn med c:a 0.2 % C.
x 150.
eller kallvalsning blir kornbyggnaden utsträckt i bearbetningsriktningen, fig. 849. Vid
all dylik kallbearbetning gäller emellertid, att materialet endast får ansträngas till en
viss av erfarenheten anvisad gräns och att därefter en glödgning måste äga rum för att
borttaga de genom kallbearbetningen alstrade spänningarna i materialet, innan
ytterligare kallbearbetning företages.
I samband med frågan om bearbetningens inverkan på materialet skall även något
diskuteras de förhållanden, som inträda vid utförandet av dragprov. Dragprovet är
ju även en kallbearbetning av materialet. Särskilt vilja vi därvid tänka på sträck- eller
flytgränsen hos materialet. Sedan dragspänningarna nått en viss storlek, olika för skilda
material, inträffar, att materialet avsevärt förlänger sig, flyter, utan att påkänningen
behöver ytterligare stegras. Men flytningen fortfar icke i sådan grad, att materialet
brister, utan, då en viss flytning ägt rum, kan påkänningen ytterligare ökas, och brott
inträffar vanligen först sedan påkänningen
stegrats avsevärt över flytgränsen.
Formförändringen hos materialet försiggår genom
glidning inuti kristallkornen, varvid dessas
olika delar förskjuta sig i förhållande till
varandra.
För att förklara det onekligen
egendomliga förhållandet, att den starka
glidning, som inträder vid sträckgränsen och
som ofta är tydligt synlig på
dragprovstyckets yta såsom karakteristiska flytfigurer,
icke leder till brott utan av sig själv upphör,
hava olika teorier sett dagen. Den engelske
forskaren Beilby har sökt förklaringen däri
att genom glidningen amorf, d. v. s. icke
kristallinisk, metall skulle bildas vid
glidytorna. Denna metall skulle därpå hastigt
kristallisera och bromsa upp rörelsen. Vissa
företeelser låta sig enkelt förklaras med hjälp
av denna hypotetiska metall. Några bevis för att en dylik metallform kan bildas hava
dock icke kunnat med säkerhet framläggas. Enligt en annan företrädesvis av Tammann
framförd och allmännare omfattad teori skulle glidningen upphöra därigenom att, sedan
glidningen i olika korn nått viss storlek, de bildade smärre kornfragmenten skulle så att
säga låsa varandra och därigenom försvåra fortsatt rörelse.
Såsom slutresultat av kallbearbetning kvarstår en i hög grad sönderbruten och
vanligen utsträckt kornbyggnad. Denna har emellertid en stark benägenhet att återbildas,
rekristallisera, och om temperaturen t. ex. genom glödgning blir tillräckligt hög, inträder
en sammansmältning av kornfragment och kvarstående större delar av korn till en
grövre, ånyo väl utbildad kornbyggnad. Den härför erforderliga temperaturen är
beroende på graden av bearbetning, som materialet undergått, samt på sammansättningen.
Vid viss bearbetning och lämplig glödgningstemperatur kan ganska hastigt en grov
kornbyggnad nybildas.
Värmebehandling. Glödgning. Glödgning av ett järn- eller stålmaterial
företages antingen för att göra materialet mjukare och lättare att bearbeta samt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
