Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
ra turen. Det härdade föremålet t. ex. en fjäder neddoppas i olja, upptages och
upphettas därpå i låga tills flamning uppstår.
Sätthärdning’. Förut är i förbigående omnämnt i samband med härdningen, att
ett kolhaltigt järnmaterial kan avkolas i ytskiktet genom inverkan av luftens syre, t. ex.
om glödgning äger rum vid fritt lufttillträde. Syret angriper kolet i järnets ytskikt under
bildning av koloxid och kolsyra. På grund av den höga’ temperaturen har kolet relativt
stor rörlighet inom järnet och kan vandra, diffundera, mot ytan för att ersätta det
genom oxidationen förlorade, varvid genom inverkan av nytt syre ytterligare avkolning
kan äga rum. Som vi senare skola se, är detta förhållande av den största betydelse vid
den s. k. aduceringsprocessen.
Nu skola vi i stället lära känna en process, nämligen den s. k. sätts- eller
sätthärd-ningen eller cementeringen, vid vilken kol utifrån vandrar in i järnet och ökar dettas
kolhalt. Om ett järnstycke inpackas i ett kolavgivande ämne och upphettas till hög
temperatur, kan nämligen järnet utifrån upptaga kol. Från ytan diffunderar detta kol så
småningom inåt, medan nytt kol intränger i ytskiktet. Kolhalten närmast stålets yta blir
på detta sätt högre än inuti järnet, och materialet närmast ytan får till följd därav
även andra egenskaper än det längre in liggande materialet. Vid mjukt järn kan genom
sätthärdning ytan givas så hög kolhalt, att den tager effektiv härdning.
Sätthärdning utföres för att åt ett mjukt och lätt bearbetbart järnmaterial förläna
en glashård slityta. Som exempel på dylika användningsändamål må anföras kugghjul,
lagerdelar m. m. för velocipeder. Samtidigt vill man emellertid, att materialet skall äga
en seg kärna, så att detsamma ej är sprött och springer sönder vid slag och stötar. Dessa
båda synpunkter, hård yta—seg kärna, kunna bäst tillgodoses genom att sätthärda mjukt
järn, och vanligen användes dylikt med kolhalt 0.15—0.25 % och c:a 0.5 % mangan. Vid
användande av högre kolhalt blir materialet efter sätthärdningen allt sprödare. Även
■med användande av dylikt mjukt material blir emellertid kärnskiktet sprött genom
korn-förstoring på grund av den långvariga upphettningen till hög temperatur under
inkol-ningen, och nödig seghet hos kärnmaterialet kan erhållas först genom en ändamålsenlig
värmebehandling av det cementerade materialet.
De allmänna principerna för sätthärdning och efterföljande värmebehandling äro
följande.
I. Utgångsmaterialet är mjukt järn med en kolhalt c:a O.15—0.25%. Föremålen
upphettas väl inpackade i plåtlådor i lämpligt sätthärdningsmedel till hög temperatur,
vanligen c:a 850—950°, tillräckligt länge för att önskad tjocklek på det uppkolade skiktet
skall erhållas. Lämpliga sätthärdningsmedel för djup inkolning äro t. ex. benmjöl,
benkol, läderkol, eller träkol blandade med bariumkarbonat i viktsförhållandet 60:40.
Samtliga dessa ämnen avgiva vid upphettning till hög temperatur koloxid eller kolväten,
vilka kunna avgiva kol till stålets yta. Då endast ett mycket tunt ytskikt skall
upp-kolas och härdas användes gult blodlutsalt eller cyankalium, fotogen eller kolväte- och
koloxidhaltiga gaser. Sätthärdningstemperaturen bestämmes av det använda
sätthärd-ningsmedlet, det önskade djupet på inkolningen, ugnens beskaffenhet m. m. Ju djupare
skikt man önskar härdat, desto längre tid måste man vid viss temperatur upphetta
materialet för att kolhalten skall hinna växa nog högt in till detta djup. Ofta eftersträvas
ett djup av x/2—2 mm hos det härdade ytskiktet.
II. Genom den långvariga upphettningen till hög temperatur äger avsevärd
kornförstoring rum hos järnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
