Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Järn-kollegeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
914 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
tappade järnet i regel gjutes i form av tackor. Kolhalten är vanligen 3 å 4 %, varjämte
i tackjärnet avsiktligt ingå kisel och mangan i olika mängd samt såsom föroreningar fosfor
och svavel. En ringa del av det i masugnen framställda tackjärnet användes direkt för
gjutning; huvudmängden användes såsom råmaterial för framställning av andra
järn-och stålslag. En stor del av tackjärnet går till gjuterierna i och för omsmältning i
kupolugnar tillsammans med koks och framställning av gjutna föremål. Huvuddelen av
tackjärnet användes dock för att genom en oxidationsprocess, den s. k. färskningen,
framställa smidbart järn och stål.
Såsom tackjärn räknas alla järn-kollegeringar med över 1.8 % kol. Om en järnsmälta
innehållande mer än 1.8 % kol avkyles, kunna två fall inträffa: kolet kan avskiljas
antingen i form av grafitfjäll, som till större eller mindre del förbliva mekaniskt inneslutna i
järnet, eller också kan kolet bliva kemiskt bundet i form av järnkarbid, cementit.
Järn-grafit är det stabila av dessa båda system, men på grund av grafitens ringa
kristallisa-tionsförmåga bildas vid relativt hastig avkylning det mindre stabila systemet
järn-ce-mentit eller en blandning av dessa båda system.
Tackjärn, som vid stelnandet utskilt huvudmängden av kolet såsom grafit, får
till följd därav ett grått brottutseende och benämnes grått tackjärn. Har kolet utskilts
såsom cementit, blir brottet vitt och stråligt, vitt tackjärn.. Grafiten utskiljes i form av
större eller mindre, blanka, gråsvarta fjäll. Denna beståndsdel är mjuk och spröd, och
det grå tackjärnet är till följd därav mjukt och lätt att bearbeta med skärverktyg. Det
grå tackjärnet lämpar sig väl till gjutning, emedan det utvidgar sig, då grafiten vid
stelnandet utskiljes, varigenom formarna väl fyllas. I det vita tackjärnet förekommer
den mycket hårda beståndsdelen cementit. Dylikt material är därför mycket hårt och
svårt att bearbeta med skärverktyg. Hårdhetstalet enligt Brinell överstiger 500. Vid
stelnandet krymper det vita tackjärnet avsevärt och lämpar sig därför icke så väl för
gjutning.
Huruvida ett tackjärn blir grått eller vitt bestämmes till huvudsaklig del av den
i järnet jämte kolet ingående mängden kisel samt av avsvalningshastigheten. Kisel
gynnar i hög grad kolets utskiljande såsom grafit vid tackjärnets stelnande. Mangan
i ringa mängd synes föga inverka på grafitbildningen men i större mängd försvåra eller
hindra bildningen av grafit. Fosfor minskar den inre friktionen hos järnet och gör
sålunda detsamma mera lättflutet. Relativt hög fosforhalt användes därför i tunnväggigt
gjutgods. Vid större mängd underlättar fosfor grafitbildningen men gör samtidigt järnet
avsevärt sprödare. Svavel försvårar grafitutskiljningen och ökar sålunda det kemiskt
bundna kolet och hårdheten hos järnet samt ökar risken för blåsor. Svavelhalten bör
därför hållas så låg som möjligt och under 0.1 %.
Såsom ovan framhållits användes en stor del av tackjärnet i gjuterierna, där man
genom omsmältning vanligen i kupolugn och gjutning därav framställer färdiga föremål.
Gjutjärnets användbarhet bestämmes i huvudsak av
1. dess hållfasthet mot drag-, böjnings- och tryckpåkänningar,
2. dess seghet (sprödhet) d. v. s. dess hållfasthet mot slag,
3. dess hårdhet och bearbetbarhet.
Hållfasthetsegenskaperna hos gjutjärn bestämmas huvudsakligen av kolets
före-komstsätt. Den totala kolhalten i gjutjärn uppgår vanligen till 2 å 4.5 % förekommande
dels som grafit, dels såsom kemiskt bundet. Ju större halten av kemiskt bundet kol är,
desto större hårdhet och hållfasthet har gjutjärnet. I vanligt gjutjärn är den bundna
kolhalten relativt liten och större delen av kolet förekommer såsom grafit. Gjutjärnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
