Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Legeringar, innehållande förutom järn och kol, även andra ämnen, specialstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. SPECIALSTÅL. 923
stålen i genomsnitt hava 16 kg/mm2 högre hållfasthet än motsvarande rena kolstål.
Vidare bör beaktas, att med växande nickelhalt möjligheterna ökas att genom
värmebehandling, speciellt genom seghärdning, i hög grad förbättra hållfasthetsegenskaperna.
Nickel äger vidare en kraftigt härdande verkan och strävar att kvarhålla kolet i fast
lösning.
Perlitiska nickelstål hava till följd av sina goda hållfasthetsegenskaper fått stor
användning för konstruktionsändamål såsom axlar, brobyggnader o. dyl., till
krigsmate-rial m. m. Vanligen tillsättes till dylika stål även upp till 1 å 2 % krom, varigenom
s. k. krom-nickelstål erhållas. Kolhalten växlar efter användningsändamålet från c:a
O.io—0.15 % upp till c:a 0.6 å 0.7 %.
Perlitiska nickelstål med låg kolhalt äro av stor betydelse för sätthärdningsändamål
och användas inom automobilindustrien till kugghjul, bult m. fl. ändamål, där
synnerligen goda hållfasthetsegenskaper och framför allt där stor seghet erfordras.
De martensitiska nickelstålen äro som nämnt hårda och spröda och hava ingen
teknisk användning.
Austenitiska nickelstål hava låg sträckgräns, brottgräns och hårdhet samt
utomordentligt hög tänjbarhet, kontraktion och slaghållfasthet. Dylika stål äga stor
hållfasthet mot avnötning liksom de austenitiska manganstålen men äro lättare att bearbeta
än dessa. Dylikt stål användes bl. a. till ventiler för explosionsmotorer på grund av dess
förmåga att motstå frätning. De austenitiska stålen äro omagnetiska och hava därför
användning till pansarhus för kompasser m. m. Motståndskraften mot röstning är
mycket hög.
De austenitiska nickelstålen utmärka sig vidare för sin låga
värmeutvidgnings-koefficient. Vanligt kolstål ökar sin längd med c:a 0.000012 mm pr mm längd och grad
temperaturförhöjning. Nickelstål med kolhalt 0.20 % och nickelhalt 35—38 % har mellan
0 och 40° mycket liten värmeutvidgning, under c:a 0.0000001 mm pr mm och °C. Detta
stål, som i synnerhet studerats av Güillaume, har på grund av sin ringa
längdutvidgning fått namnet Invar och har fått användning för framställning av längdmått m. m.
På sista tiden har stål med 42 % nickel börjat föredragas för dylika ändamål, emedan
detta är mera stabilt och mindre lätt oxideras. Detta senare stål har mindre
värmeutvidgning än platina. Såsom ersättningsmedel för platina vid genomledning av
strömmen genom glasväggen i elektriska glödlampor användes nickelstål med 46 % nickel
och 0.15 % kol. Detta material har samma utvidgningskoefficient som platina och glas
och kan därför insmältas i glas utan risk för glasets söndersprängning vid uppvärmning.
Järn-kromlegeringar. Krom bildar med kol karbider, och kromtillsats ökar sålunda
järnets kolupptagningsförmåga. Dessutom kan krom med järn bilda
blandningskri-staller. Krom gynnar järnets kvarhållande av kol i fast lösning men har icke i detta
avseende så kraftig verkan som mangan och nickel. Kromstålens egenskaper påverkas
i hög grad av den värmebehandling stålet undergått. Krom höjer något järnets
om-vandlingstemperaturer, och kromstål erfordra därför något högre härdningstemperatur
än vanliga kolstål. Vid högre kromhalter blir temperaturskillnaden mellan
omvand-lingspunkternas läge vid upphettning och avsvalning betydlig, d. v. s. hysteresis ökas och
omvandlingen försvåras. Perliten blir mindre väl utbildad än i vanligt kolstål och
mar-tensitbildning gynnas. Avkylningshastigheten för härdning kan därför vid kromstål
vara mindre än vid vanligt kolstål. Härav följer även att genomhärdningsförmågan
ökas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
