- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
924

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Legeringar, innehållande förutom järn och kol, även andra ämnen, specialstål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

924

HÅLLFASTHET OCH PROVNING.

Genom lämplig värmebehandling, framför allt seghärdning, kan vid kromstål mycket
goda hållfasthetsegenskaper erhållas.

Kromstål användes i stor utsträckning för verktygstillverkning såsom till borrar,
sågar, fräsar, rakknivar, filar m. m. Vidare till stansar, kallvalsar och dragskivor m. m.
En mycket viktig användning är inom kullagerindustrien till kulor och kullagerringar.
För större kulor och ringar användes stål med c:a 1 % kol och 1 å 1.50 % krom, vilket
vattenhärdas.

Kromstål låter vidare använda sig till permanenta magneter men överträffas i
detta avseende av wolframstålen.

Kromlegerade stål med hög kromhalt hava på sista tiden fått stor betydelse på
grund av dylika ståls höga motståndsförmåga mot röstning, s. k. rostfritt stål. Dessa
stål skola längre fram behandlas.

För maskinändamål användas i stor utsträckning stål med både nickel och krom för
erhållande av hög proportionalitetsgräns och samtidigt stor seghet. Ett till
automo-bildelar, motoraxlar m. m. mycket använt stål har sammansättningen C 0.2 o—0.4 o %,
Ni 2 å 3 %, Cr 0.5 å l.o %.

Nedan angivas efter Boos af Hjelmsäter »Järnets och stålets hållfasthetsegenskaper»
några resultat erhållna på sådant stål (valsad stång, 25 mm diameter):

C = 0.25 %, Ni = 3.00 %, Cr = 0.70 %.
Värmebehandling [-Proportionalitetsgräns-] {+Proportionali- tetsgräns+} kg/mm2 Sträckgräns kg/mm2 Brottgräns kg/mm2 Tänjbarhet %
Utglödgat 850°, luftsvalning 20 40 95 10
Oljehärdat från 800\ anlöpt 575° .... 80 90 100 8
j» 650° .... 70 80 90 12

Dylikt oljehärdat stål, anlöpt till 550°, som upphettats under 30 dagar (30x7
timmar) till 350°, visade sig icke hava undergått någon märkbar förändring av
hållfast-hetsegenskaperna till följd av upphettningen.

Av de ovan anförda exemplen framgår, att anlöpningstemperaturen har stor
inverkan på hållfasthetsegenskaperna och att det därför är av största betydelse att noga
mäta temperaturen vid härdning och anlöpning. Avkylningen efter anlöpning bör vid
kromnickelstål ske hastigt såsom i vatten, emedan vid långsam svalning stålet blir
sprött, anlöpningssprödhet.

Vid hög kolhalt och efter denna avpassad nickel- och kromhalt blir
omvandlings-trögheten inom stålet så stor, att martensit bildas även vid så långsam svalning som
fritt i luft. Dylikt stål säges därför vara sjalvhärdande. Genom att sammansättningen
på lämpligt sätt avpassas kunna därför sådana stål erhållas, som enbart genom
luft-svalning och utan anlöpning erhålla önskade hållfasthetsegenskaper.

Järn-wolframlegeringar, snabbstål. Wolfram synes dels med järn bilda kemiska
föreningar, wolframider, dels med kol karbider. Liksom krom ökar wolfram den inre
friktionen i stålet och strukturförändringarna försiggå därför i wolframstål relativt
långsamt. Wolframstål med wolframhalter upp till c:a 3 % användes för verktygstål
såsom till fräsar m. m. Till permanenta magneter har wolframstål med c:a 5 % wolfram
och 0.6—0.7 % kol fått stor användning. För dylikt ändamål hava emellertid under de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0936.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free