Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Rostskyddsmedel och rostfritt järn och stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. ROSTSKYDDSMEDEL OCH ROSTFRITT JÄRN OCH STÅL. 927
det Schoop’ska sprutför farandet genom att föremålen besprutas med finfördelad, smält
zink.
För mjölkflaskor, separatordelar m. m. användes förtenning såsom skyddsmedel
mot röstning. Härvid erfordras emellertid att förtenningen är felfri och att inga hål
på förtenningen eller bara fläckar förefinnas, ty i så fall angripes järnet lättare än
tennskiktet.
För vissa speciella ändamål såsom t. ex. cykeldelar m. m. användes förnickling
såsom rostskyddsmedel och vid bordsknivar och dylikt har även försilvring kommit
till användning. Husgeråd av olika slag emaljeras till skydd mot röstning. På sista tiden
har man även sökt att på galvanisk väg överdraga järnföremål med krom, s. k.
kromi-sering, för att skydda mot röstning. Vidare användes lackering samt olika slag av
rost-skyddsfärger.
Beträffande samtliga slag av rostskydd genom ytbeläggning gäller emellertid,
att de så småningom nötas bort eller såsom vid emalj ering lätt slås sönder, varvid
det underliggande järnet blir oskyddat och börjar rosta. Beträffande hållbarheten hos
galvanisering och förtenning finnes ju sedan gammalt samlad erfarenhet och större
förbrukare hava uppställt föreskrifter i avseende på galvaniseringens beskaffenhet för
olika ändamål. Därvid föreskrives viss tjocklek och jämnhet hos zinkskiktet, varjämte
vid galvaniserad tråd zinkskiktets vidhäftning kontrolleras medelst lindningsprov.
Rostfritt järn och stål. Av helt annan natur än järn med de i det
föregående omnämnda rostskyddande överdragen är det s. k. rostfria stålet och järnet. Större
motståndsförmåga mot röstning kan ernås hos järn och stål genom legering med höga
halter av nickel eller krom. I detta fall rör det sig således icke om någon ytbeläggning
på järnet utan materialet är ensartat ända igenom.
Nickelstål med nickelhalt över c:a 22 % äro i hög grad motståndskraftiga mot
angrepp av luftens syre. På grund av den erforderliga höga nickelhalten bliva emellertid
legeringarna med nickel dyrbara och användas därför blott för vissa speciella ändamål,
särskilt sådana vid vilka dylikt ståls övriga egenskaper, t. ex. att vara omagnetiskt,
äro av betydelse.
För praktiska behov hava de kromlegerade stålen under de sista tio åren blivit av
stor betydelse och användningen av desamma för skilda ändamål ökas hastigt. De
i marknaden förekommande knivarna m. fl. husgerådsartiklar av rostfritt stål, på
engelska »stainless steel» äro tillverkade av kromlegerat stål. Vanligen håller dylikt stål
10—-14 % krom. För att förbättra rostfastheten ingår ofta även en viss mängd nickel, 3—
8 % eller högre. Som exempel på sammansättningen hos ett par dylika material kunna
tjäna följande analyser.
Kol % Kisel % Mangan % Nickel % Krom %
Rostfritt järn för konstruktionsändamål . . . 0.11 0.05 0.33 0.09 15.6
Rostfritt stål för bordsknivar . . 0.20—0.40 0.11 0.20 0.77 12.0
Allt efter kolhalten benämnes materialet järn eller stål. Dylikt material är
motståndskraftigt mot angrepp av vatten och luft, saltvatten, salpetersyra såväl utspädd
som koncentrerad, organiska syror såsom smörsyra, mjölksyra, fruktsyror, citronsaft,
men underligt nog ej med säkerhet mot citronsyra, vidare motståndskraftigt mot
fruktättika, men ej säkert mot ättiksyra.
Rostfastheten är förutom av sammansättningen även beroende av den behandling
materialet undergått samt dessutom av ytans beskaffenhet. En väl polerad yta är mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
