Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Rostskyddsmedel och rostfritt järn och stål - Vällning och svetsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
928
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
rostfast än en mindre finpolerad. Genom betning av det glödgade materialet ökas i
väsentlig grad rostfastheten. En finpolerad yta synes kunna göras mera rostfast genom
att föremålet anlöpes under viss tid vid t. ex. c:a 200°. Insmidd eller invalsad glödspån
eller slagginneslutningar liggande i ytan gynna i hög grad rostangrepp.
Förutom motståndsförmågan mot röstning äger det rostfria järnet och stålet även
andra goda egenskaper. De goda hållfasthetsegenskaper, som dylikt material kan
uppvisa, gynna i hög grad dess användning för ändamål, vid vilka hållfastheten måste
tillmätas särskild betydelse. I nära samband med materialets rostfasthet står vidare dess
stora eldhärdighet, vilken gör det lämpligt till föremål som vid höga temperaturer
hava att motstå luftsyrets inverkan.
Stålets rostfasthet för olika användningsändamål provas rent praktiskt genom att
stålprover utsättas för de ifrågakommande driftsförhållandena, varvid, om så är möjligt,
just de vid drift extrema, för stålet mest påfrestande förhållandena väljas för
provningen.
VÄLLNING OCH SVETSNING.
Stycken av mjukt järn kunna vid hög temperatur vällas samman, d. v. s. genom
smidning fullständigt förenas med varandra. Särskilt lancashirejärn äger mycket god
vällbarhet. Med växande kolhalt avtager järnets vällbarhet och särskilda flussmedel
såsom kvartssand eller borax måste användas för att åstadkomma en lämplig
reducerande slagg på de ytor, som skola hop vällas. Vid hårdare stål, såsom verktygsstål, måste
vid vällning största försiktighet iakttagas, så att temperaturen icke blir för hög och
brakor vid hopsmidningen uppträda. Även dylikt hårt stål välles emellertid i avsevärd
utsträckning; så t. ex. fastvälles vid yxor en egg av hårt stål vid mjukt järn.
Närbesläktad med vällning är svetsning, vilken emellertid icke är inskränkt blott
till järn och stål utan låter sig utföra även vid metaller och legeringar ehuru med större
eller mindre svårigheter. Förening av två metallföremål t. ex. två järnplåtar genom
svetsning försiggår på följande sätt. Plåtarna läggas intill varandra med kanterna i
beröring, varefter de hopstötande plåtkanterna medelst acetylen-syrgaslåga eller annan
lämplig gasblandning, som ger stark värme, eller medelst elektrisk ljusbåge eller
elektrisk ström upphettas så starkt, att smältning av plåtkanterna börjar inträda, varvid det
smälta järnet förenar plåtarna och efter avsvalning bildar svetsfogen. Mjukt järn kan
på dylikt sätt hopsvetsas utan tillsatsmedel. Vid hårdare järnmaterial tillföres
samtidigt med nedsmältningen av beröringsytorna vanligen ytterligare material från en
samtidigt nedsmält tråd av järn, varvid det smälta tillsatsmaterialet till huvudsaklig del
kommer att bilda svetsfogen. Tillsatstråden, den s. k. svetstråden, bör vara av ungefär
likartat material, som det som skall hopsvetsas, därest svetsfogen skall kunna få en
hållfasthet, som närmar sig det svetsade materialets. Vid svetsning av t. ex. kromnickelstål
bör därför även användas svetstråd av kromnickelstål.
Svetsfogeris beskaffenhet beror framför allt på skickligheten hos den som utfört
svetsningen. För att en god svetsfog skall kunna erhållas, böra de ytor, som skola
svetsas, vara på lämpligt sätt tillformade, beroende på dimensioner och material. Vid
svetsningen upphettas materialet mycket lokalt till hög temperatur, medan det ganska
nära intill liggande materialet förblir jämförelsevis kallt. Vid avsvalningen uppkomma
därför starka spänningar i materialet, emedan det till hög temperatur uppvärmda
materialet vid svetsfogen under avsvalningen sammandrager sig. Härigenom kunna lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
