Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Andra metaller än järn och deras legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
938
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
Magnesiumlegeringarna äro icke eldfarliga trots den höga magnesiumhalten, ehuruväl
vid smältning och gjutning stor försiktighet måste iakttagas.
Magnesiumlegeringarna hava olägenheten att kraftigt angripas av saltvatten.
Lagermetaller. Så snart smörjningen i ett lager icke är fullständig, kommer
lagermetallens beskaffenhet att inverka på friktionen. Vid legerande av lagermetaller
strävar man därför efter att få fram egenskaper, som med hänsyn till lagrets inslitning
och uppkommande direkt metallfriktion äro mest fördelaktiga. Lagermetallen bör
vara tillräckligt plastisk att forma sig efter axeln och på samma gång giva så låg
friktion som möjligt, d. v. s. vara hård. En god lagermetall skall sålunda samtidigt vara
både hård och mjuk. Detta är möjligt att uppnå såväl med brons som med s. k.
vitme-tdllegeringar och med lurgiametall. Gemensamt för samtliga dylika legeringar är,
att de bestå av en plastisk massa, i vilken små, hårda kristallpartiklar äro inbäddade.
I nedanstående tabell angivas efter Evert Norlin, Smörj ningsproblemet, några typiska
lagermetaller, deras specifika vikt, smältpunkt och sammansättning.
Namn [-Specifik-] {+Speci- fik+} vikt c:a [-Smältpunkt-] {+Smält- punkt+} °C S a m m a n s ä t t n i n g
Tenn % Bly % [-Koppar-] {+Kop- par+} % [-Antimon-] {+Anti- mon+} % [-Bari-] {+Ba- ri+} um % Kalcium + Natrium % Zink %
Lagerbrons .... 8.8 800—1 000° 10—15 0.9—1.5 83—88 — — — 0.2 — 0 8
Tenn-vitmetall . . 7.2 240-360 75—80 1—7 4—5 12—15 — — —
Bly-vitmetall . . . 10.5 240—360 0-20 70-85 — 8-20 — — —
Lurgiametall . . . 11.0 320 — 95—96 — — 2—3 c:a 2 —
Dessutom användas en del vitmetaller till sammansättning och egenskaper liggande
emellan de typiska tenn-vitmetall erna och bly-vitmetaller na. I marknaden förekomma
lagermetallerna med olika fantasinamn, som i regel icke säga något om deras
egenskaper eller sammansättning.
Lagerbronserna med hög tennhalt användas för lager med höga lagertryck, emedan
de äga relativt hög hårdhet och tryckhållfasthet samt hög smältpunkt. Grundmassan
i dylik brons, fig. 854, är relativt mjuk och består av en fast lösning av tenn i
koppar. I denna mjukare grundmassa ligga inbäddade mera tennrika och därför
hårdare kristaller, vilka vid axelns inslitning komma att kvarstå i relief. Denna
reliefstruktur fördelar oljan jämnare över ytan och hindrar metallen att »klena», om
torrfriktion skulle uppstå. Genom värmebehandling kan dylik brons förlänas en mera
homogen struktur men härvid försvinna de ur lagermetallsynpunkt värdefulla egenskaperna.
I vitmetallerna, fig. 855 och 856, utgöres den mjuka, plastiska grundmassan av
tenn- eller blyrika legeringar, medan den hårdare beståndsdel, mot vilken axeln vid
rotation skall vila, består av kristaller av antimon eller av kemiska föreningar
tenn-antimon, koppar-tenn eller koppar-antimon. Lurgiametallen, fig. 857, har även en
struktur bestående av en blyrik mjuk grundmassa med inbäddade hårdare
kristallelement.
I metallegeringar sådana som de nu nämnda hava strukturbeståndsdelarna mycket
olika specifik vikt och på grund härav förefinnes en stark benägenhet för segration.
Om t. ex. en bly vitmetall får långsamt stelna från smält tillstånd, utskiljas först kristaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
