Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Andra metaller än järn och deras legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. ANDRA METALLER ÄN JÄRN OCH DERAS LEGERINGAR. 939
Fig. 854. Lagerbrons, etsad med ammoniak, x 50.
a = grundmassa, 5 = tennrika partier.
Fig. 855. Tennvitmetall, etsad med varm, 50-%
svavelsyra, x 150. a = SnSb-kristaller. 1) =
eutektisk grundmassa, c = CuSb2-kristaller.
Fig. 856. Blyvitmetall etsad med varm, 50-%
svavelsyra, x 150. a = SnSb-kristaller. b =
eutektisk grundmassa, c = mjuka blyrika partier.
Fig. 857. Lurgia-metall, etsad genom anlöpning
i luft, x 150. a och c = hårdare
kristallelement, b = grundmassa.
av tenn-antimon, vilka äro lättare än den blyrika smältan ur vilken de utkristallisera.
Dessa kristaller hava därför benägenhet att flyta upp till ytan, medan den blyrika
moderluten samlar sig på bottnen. Metallen säges »segra». Benägenheten för segring
söker man motverka dels genom omrörning av smältan vid begynnande stelning och dels
genom att vid gjutning så mycket som möjligt påskynda avkylningen.
För att bedöma lagermetallernas bärighet utför man lämpligen hårdhetsprov enligt
Brinell, vanligen med användande av 10 mm kula och 500 kg belastning samt med 1
minuts trycktid vid brons och 3 minuter vid vitmetaller. Genom dylikt hårdhetsprov
kan man även utröna, om segration ägt rum vid gjutningen.
Nedanstående värden kunna anses som ungefär normala för de olika typerna
lagermetaller vid vanlig rumstemperatur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
