Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Valsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRBEREDANDE MEKANISK BEARBETNING. VALSNING.
97
Fig. 145. Ortmanns
koppling.
Fig. 146. Koppling.
Det nödvändiga spelrummet uppgår till 3 å 5 mm. En koppelspindels minsta längd
bör vara något större än de båda muffarnas längd tillsammantagna, på det att vid
valsombyte muffarna skola kunna skjutas över på spindeln och därefter alla tre delarna
samtidigt avlägsnas och härigenom såväl lager som valsstolar bliva lätt åtkomliga.
Kop-pelspindlarna göras vanligen ihåliga, så att de få en mindre sektionsarea än
motsvarande klövar och därigenom, om vid för stark
påfrestning av verket brott skulle uppstå, dessa
lokaliseras till koppelspindlarna. På grund härav
benämnas de även brytspindlar. Äro spindlarna
långa och tunga förser man dem på mitten med
en svarvad lagergång, vilken får vila i ett lager,
som medelst motvikter, hydraulik etc. göres
f jädrande. Överförandet av drivkraften från
motorns eller svänghjulets axel till koppeltrillorna
sker genom huvudkopplingen och drivspindéln.
Huvudkopplingen kan utföras på många olika sätt; sålunda användes
pinnkoppling, vars båda skivformade och mot varandra vända kopplingshalvor äro
förenade med varandra medelst ett antal träpluggar, vilka, om valsmotståndet blir för
stort, avskäras och sedan lätt kunna ersättas av nya, vidare fast klokoppling samt
Ort-manns koppling, vars konstruktion framgår av fig. 145 och slutligen den i fig. 146 återgivna
kopplingen, vilken på senare tid kommit till stor användning och har den fördelen att
dess olika delar kunna utbytas, utan att man behöver rubba svänghjulsaxeln eller
driv-spindeln. Av stor fördel är även det stora avståndet mellan svänghjulsaxelns och
driv-spindelns ändstycken varigenom förhindras, att, om ett snett brott skulle uppstå å
driv-spindeln, det härigenom uppkomna sidotrycket överföres på svänghjulets axel och
förorsakar förskjutning av såväl denna som dess lager eller krökning av densamma, vilket
kan äga rum vid användning av andra konstruktioner.
Drivspindéln, som tjänar till att överföra drivkraften från huvudkopplingen
till en av koppeltrillorna, genom vilken kraften sedan fördelas
till de övriga koppeltrillorna och till de olika valsarna,
konstrueras i huvudsak på samma sätt som koppelspindlarna,
dock göres den alltid kraftigare än dessa.
Fundament. Valsstolarna äro undertill fästade
antingen vid s. k. bottenplåtar eller, vilket numera är
vanligare, vid längsgående gjutjärnspmmor (fig. 133) och dessa
såväl som bottenplåtarna vila på en kraftig grund (fig.
147), vilken vanligen utföres av betong och på grund av den
skakning, som uppstår vid valsningen, måste vara
synnerligen omsorgsfullt gjord. I dess mitt löper en öppen kanal,
avsedd för uppsamlande av vid valsningen nedfallande
valsslagg samt för avledande av kylvattnet. På det att vid
valsombyte, då valsar av annan längd än de förut i verket använda skola insättas,
vals-stolarna skola kunna förflyttas i verkets längdriktning, äro prismorna försedda med spår
för de T-bultar, varmed valsstolarna förenas med prismorna. Vanligen placeras även
koppeltrillstolarna på dessa prismor, stundom anbringas de dock på de bottenplåtar, som
uppbära dri vanordningar na, eller också på särskilda prismor.
Svänghjulets uppgift är att vid tomgång magasinera icke utnyttjad
rörelse-7—230098. Uppfinningarnas bok. V
Fig. 147. Fundament.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
