- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
130

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas förberedande mekaniska bearbetning, av G. Ödqvist - Tillverkning av tråd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

METALLERNAS BEARBETNING

Fig. 185 a. Grovdragningsanordning (1700-talet).

Grovdragningen skedde vid 1700-talets mitt på så sätt, att trådämnet, sedan det
spetsats samt för minskande av friktionen insmorts med något fettämne, medelst en
automatiskt verkande tång utdrogs i en dragbänk, som kunde vara konstruerad på
sätt, som framgår av den i fig. 185 a ocb 185 b återgivna, från ett arbete av
fransmannen Duhamel du Monceau hämtade avbildningen. Vattenhjulstockens rörelse
förmedlas här genom den knäböjda hävstången CDF till dragtången H, vilken härigenom
bibringas en fram- och återgående rörelse, varvid den för varje gång den framförts till
närheten av dragskivan P griper den genom draghålet löpande tråden och utdrager
denna ett kort stycke (c:a 2 tum). Innan tråden intränger i draghålet måste den först
passera genom ett
omedelbart
framför detsamma
anbragt späckstycke
Q. Tillverkningen
av medelgrov tråd
samt i viss mån
även av fintråd
skedde i
dragbänkar av mot den
ovan beskrivna
dragbänken
svarande konstruktion, dock kunde, på grund av
att den erforderliga kraften
här var avsevärt mindre än vid
grovdragningen, hjulstockens
dymlingar (B i fig. 185 a) göras
i motsvarande grad längre,
varigenom draglängden
ökades till omkr. 4 resp. 5 tum.
Sedan trådens diameter
på sätt som ovan beskrivits
nedbragts till omkr. linje

(0.75 mm), skedde dess ytterligare findragning i dragbänkar (fig. 186), där den från
dragskivan kommande tråden upplindades på och utdrogs med tillhjälp av en uppåt
avsmalnande roterande dragtrumma, {dragblock), vilken var lagrad vertikalt och drevs
genom förmedling av en konisk kuggväxel; alltså i huvudsak samma konstruktionstyp,
som i våra dagar vanligen användes för dragning av tråd. Den för drivningen av dessa
findragbänkar erforderliga kraften erhölls vanligen medelst vattenhjul; på sina håll
betjänade man sig dock fortfarande av handkraft för detta ändamål, särskilt var detta
förhållandet i Frankrike. Dragningen skedde vad järntråd beträffar ned till en minsta
diameter av J/8 linje (0.3 mm); för strängar till musikinstrument avsedd ståltråd drogs
dock ännu finare. Berömda för sin trådtillverkning voro särskilt de tre förbundna, i
grevskapet Mark i Westfalen belägna städerna Altena, Iserlohn och Lüdenscheid, där
det westfaliska järnet sedan gammalt förarbetats till tråd av utmärkt
beskaffenhet. Dragskivorna tillverkades enligt Fleur genom sammansvetsning av stål- och
smidesjärnsplattor, varvid stålplattans tjocklek utgjorde av hela dragskivans
tjock

Fig. 185 b. Grovdragningsanordning (1700-talet).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:18:01 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free