Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄRDIGBEARBETNING. MEKANISK VERKSTADSINDUSTRI.
189
den enklaste inrättningen för spånad, härstammande ända från stenåldern; redan
pålbyggarna begagnade vävnader och hade sålunda säkerligen även för deras
tillverkning inrättningar av primitivaste slag, vävstolarnas föregångare. Även
överskärar-pressen, den kanhända äldsta användningen av skruven, har en liknande härstamning.
Försöken att tillverka runda föremål, som ju erfordras för mångfaldiga ändamål,
ledde snart till konstruktionen av svarvar, vid vilka den på det allra enklaste vis lagrade
spindeln medelst ett snöre vreds fram och tillbaka, på samma sätt som vid elddonet,
en metod som ännu i dag finner användning här och där i Europa och regelbundet
begagnas bland annat i Kina. Jämsides härmed utvecklade sig borrningen. Det var i
synnerhet utborrandet av trädstammar för brunnar och vattenledningar, som redan
tidigt framkallade maskinmässiga inrättningar av detta slag. Men förutom det fredliga
livet i hemmet krävde även jakten och kriget åtskilliga hjälpmedel, vilket medförde
utvecklingen av kastspjutet till båge och till armborst i smått samt till krigsmaskiner
i stort. Den genom tillbakadragande av ett snöre spända bågen var väl den första av
människan förfärdigade kraftsamlaren.
När den samlade människokraften icke själv räckte till, tog man först sin tillflykt
till vattenkraften, medan däremot vindkraften, frånsett dess användning för segling,
ännu länge fick vänta på tillgodogörande. Emellertid dröjde det ända till omkring 15 :e
århundradet, innan människan kom så långt.
Byggandet av bostäder gav andra anledningar till uppkomsten av maskiner. Till
människans behov av bättre föda hade nu även kommit behovet av skydd mot
väder och vind, för vilket ändamål hon först måste nöja sig med blott trädens lövverk
eller en håla i klippan eller jorden. Till en början byggde hon åt sig snarliknande hålor
utav hopsamlade trädstammar eller stenar. Redan vid detta arbete lärde hon sig att
använda hävstång och rulle för övervinnande av större motstånd. Även kilen torde vid
denna tid hava blivit henne bekant. Redan dessa verktyg benämnas enkla maskiner,
om de också icke äro det i den hittills avsedda bemärkelsen. Sedan förflöt en lång tid,
innan linan och slutligen valsen, en omändring av rullen, uppträdde, men med dessa
enkla hjälpmedel utförde människan sannskyldiga underverk, många gånger till och
med utan lina och vals. Uppställandet av dessa jätteblock, mestadels gravvårdar, vilka
bevarats åt oss från äldsta tider, kan endast förklaras genom att förutsätta kännedom
om hävstången och rullen, använda på ett lutande plan av uppkastad jord, som
sedermera åter bortskaffades. Men sådana väldiga konst- och minnesbyggnader som
pyramiderna fordrade även kännedom om vals och lina.
Slutligen bidrog redan i gamla tider byggnadstekniken till maskinteknikens
utveckling, med vilken den för övrigt gick hand i hand ända in i nyaste tid. Ännu för
endast en människoålder sedan stod maskinväsendet under byggnadsteknikerns
förmyndarskap, och de äldsta skriftliga avhandlingarna på maskinteknikens område
härröra även från matematikerns eller byggnadsteknikerns penna. Först i kvarnbyggarens
skepnad frigjorde sig maskinbyggaren från byggnadsteknikern; vatten- och
väderkvarnar äro de äldsta mera fulländade maskinerna. •
Men om någon fegentlig maskinbyggnadsteknik kan det fortfarande ännu icke bliva
tal, om också mekaniken som sådan för länge sedan hade brutit sig väg genom
praktiska tillämpningar av alla slag. Härom lämna de gamla skrifterna, av Leonardo da
Vinci (1452—1519) och andra, mycket talande bevis. Först det i och med ångans
införande ständigt stegrade behovet av mekanisk kraft framkallade medlet för dennas
överförande, d. v. s. maskinen i nutida mening. Möjligheten att kunna verkställa alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
