Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Metallernas färdigbearbetning - Mekanisk verkstadsindustri - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
METALLERNAS BEARBETNING.
de dittills ofta med betydande svårigheter för hand utförda arbetena mekaniskt och i
långt större skala ledde till en delning, så att arbetsmaskinerna blevo en gren för sig och
kraftmaskinerna eller motorerna en annan. Motorerna hava till uppgift att omedelbart
upptaga energi från den kropp, genom vilken kraften meddelas, under det att
arbetsmaskinerna hava till ändamål att omedelbart använda den från en motor upptagna
och överförda energien till förrättande av ett mekaniskt arbete, såsom förflyttning av
kroppar, bearbetning av råämnen m. m.
Ehuru åtskilliga ofullkomliga maskiner sålunda voro i bruk mycket tidigt, är det
ej antagligt att man känt de mekaniska lagar, på vilka deras verkan berodde. Archimedes
torde varit den, som först upptäckt och tillämpat några viktiga sådana lagar, såsom
jämviktsvillkoren för hävstänger, m. fl. Emellertid vilade de mekaniska vetenskaperna
nära två årtusenden, innan några nya viktigare framsteg gjordes. Först i 16:e
århundradet började man vetenskapligt undersöka hithörande fenomen och utforska
lagarna för exempelvis det lutande planets, kilens, skruvens och blockets verkan, och
i samband med dessa rön uppställdes av Galilei såsom en för alla maskiner gällande
lag, att vad man vinner i kraft förloras i hastighet. Snart följde flera viktiga,
matematiskt uttryckta lagar inom maskinläran och dess tillämpningar, framställda av
vetenskapsmän från olika länder, såsom av fransmännen Coulomb, Coriolis, Poncelet
och Morin, av engelsmännen Smeaton, Moseley, Rankine och Willis, av tyskarna
Gerstner och Weisbach samt i vårt eget land av Polhem, Nord vall, Chapman och
Lagerhjelm.
På grund av särskilda fordringar hos arbetsmaskinerna med hänsyn till olika
hastigheter, omkastning av rörelseriktning m. m. drives arbetsmaskinen sällan direkt från
motorn utan i stället från en »mellanmaskin» eller transmission, som i sin ordning drives
av motorn. Dessa transmissioner hava varit underkastade stora förändringar. Den
oböjliga transmissionsaxeln, vilken för länge sedan ryckt upp vid sidan av de gamla
stånggångarna eller »konsterna» men icke var tillfyllest för stora avstånd, ersattes redan i
slutet av 1850-talet med den Hirnska /ümirådslinledningen, som lätt och ledigt övervann
stora avstånd och stigningar. Därur utvecklade sig hamp- eller bomullshniedmngen
som ett mellanting mellan remmen och järntrådslinan. På ett helt annat sätt löste den
komprimerade luften problemet om krafttransmission på långa avstånd. Ett storartat
exempel härpå är den anläggning för komprimerad luft, som överför 5 000 hkr från
Quinessec-fallen i Nordamerika till den 2 km från fallen belägna Championgruvan. I Paris har
Popp utfört liknande anläggningar för komprimerad luft, vilka i olika delar av staden
driva en stor mängd arbetsmaskiner, offentliga och andra större ur, kylapparater m. m.
Härtill ansluter sig även det LiERNUR"ska pneumatiska pumpsystemet, vid vilket
luft-förtunningen övertagit krafttransmissionens roll.
Men det längst gående inflytandet å detta område har utövats av den på de senaste
åren införda elektriska kraftöverföringen. År 1882 visade Despretz i München, att man
genom användning av hög spänning kunde övervinna stora avstånd, och sedan den tiden
har den. elektriska kraftöverföringen lämnat utomordentliga resultat.
Arbetsmaskinens ändamål är i stort sett vanligtvis antingen att förflytta ett
föremål från en plats till en annan eller ock att förändra formen av det för föremålens
tillverkning använda materialet. Man kan således indela arbetsmaskinerna i två stora
huvudgrupper: platsändrande och formändrande maskiner. Till den förra höra pumparna
och biåsmaskinerna ävensom de hundrafalt olika lyft- och transportmaskinerna, under
det att den senare omfattar, bland andra, textilindustriens otaliga, från den gamla
väv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
