Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Sågar och filar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 METALLERNAS BEARBETNING.
förbindelse med nyssnämnda hävstång h stående styrrulle. Vid huggning av sådana
filar, som äro grövre på mitten, minskas slaghöjden något vid filens mitt, varför den
använda mallen i sådant fall måste hava en härefter avpassad, särskild ökning av
höjden.
Denna förfining av filgraden mot spetsen har ursprungligen sin grund uti den mindre
styrkan, som gör, att filen ej här tål samma slagkraft som å den övriga delen.
Emellertid har denna fordran så småningom övergått även på filar av sådana former, som ej
med nödvändighet kräva detta huggningssätt.
En annan anordning, lämpad efter filens form, består däruti, att den vinkel, under
vilken mejseln ansättes mot filytan, växlar vid buktiga filar sålunda, att den småningom
ökas från spetsen mot tången. Maskinen har för detta ändamål en något krökt
supportstyrning, som alltså är användbar endast för denna typ av filar men ej för
plana sådana. Vid andra system vinnes detta mål därigenom, att själva bordet något
vrides under huggningen, vilket åstadkommes genom styrning utefter en mall av
lämplig form.
Supporten frammatades vid de äldre maskinerna kontinuerligt genom skruv eller
kuggstång, vid de nyare maskinerna åter sker matningen periodiskt, antingen genom
spärr hjul och spärrtand eller genom en skruvsnäcka med gängor blott på en del av
omkretsen. I vissa fall är rörelsen så anordnad, att matningens storlek mellan varje
mej-selhugg kan göras småningom till- eller avtagande.
Huggning av rundfilar sker uti Disstons stora filfabrik vid Philadelphia i särskilda
maskiner, i vilka filämnet inspännes i vertikalt läge samt automatiskt något vrides
mellan varje hugg, så att graderna komma att ligga utefter en regelbunden skruvlinje.
Detta blir fördelaktigt med hänsyn till filens skärförmåga, emedan de ohuggna delarna
då ej komma i rader mitt bakom varandra. Äldre maskiner för runda och halvrunda
filar äro däremot så anordnade, att filen för hand inställes efter varje genomgång. För
övrigt är att märka, att den vid dessa filar använda mejseln har rak och ej
cirkelformig egg.
Man kan uppställa den frågan: finnes någon faktisk skillnad mellan en handhuggen
och en maskinhuggen fil, och om så är, vari ligger den? — Ju skickligare filhuggaren
är, desto mindre skiljer sig givetvis den av honom huggna filen från den
maskinhuggna, ty desto regelbundnare bliva graderna med hänsyn till djup och avstånd från
varandra. Vid ett ytligt betraktande kan någon skillnad ej upptäckas, i synnerhet om
filen är enkelgradig. Vid dubbelgradiga filar åter har man ett enkelt kännetecken på
en maskinhuggen fil däruti, att alla tandspetsarna ligga på en fullkomligt rak linje,
som dock aldrig löper parallellt med filens längdaxel utan med denna bildar en
mycket liten vinkel. Dessa linjer, som skarpt framträda, om filen hålles i förkortning uti
synlinjens riktning, äro vid den handhuggna filen alltid mer eller mindre buktiga, än
åt ena, än åt andra hållet, samt oftast här och där tvärt avbrutna för att fortsätta med
en ringa sidoförskjutning. Dessa oregelbundenheter förklaras lätt, då man besinnar,
att det minsta avbrott i huggningen åstadkommer en, om ock obetydlig ändring i
slagstyrkan, som även medför ett ändrat avstånd mellan filgraderna. Denna
oregelbundenhet, som naturligtvis är betydelselös för filens arbete, framhölls till en början
såsom en förtjänst hos de handhuggna filarna, en fördom som länge försvårade
maskinhuggningens införande. För att befrämja denna måste man slutligen tillgripa det
radikala medlet att på konstgjord väg framställa dessa oregelbundenheter i maskinens
arbete, vilket mycket lätt kunde åstadkommas genom oregelbundna fördjupningar uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
