Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Gevär och gevärsammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
VAPENTEKNIK.
Fig. 967.
Lunt-eller serpentinlås.
År 1517 uppfann en urmakare i Nürnberg hjullåset (fig. 968). I
pannan ingrep ett litet stålhjul med räfflad omkrets, vilket spändes genom
en fjäders uppdragande liksom å ett ur och därefter sattes i hastig
rotation genom dragning på avtryckaren, varvid hjulets kant rispade mot
en i hanens klyka befintlig eldsten (järn och svavelkis) och antände
fängkrutet.
Hjullåset ägde större eldberedskap än luntlåset, men var ganska
invecklat. Det användes företrädesvis vid rytteriet och under 30-åriga
kriget voro de svenska ryttarna beväpnade med dylika pistoler, benämnda
efter staden Pistoje i Italien. Även karbiner med hjullås funnos på
1500-talet, men långt in på 1600-talet var den med luntlås försedda musköten
jämte värjan och piken fotfolkets beväpning. Infanteriet bestod sålunda
av musketerare och pikenerare. På Moritz’ av Oranien tid (slutet av
1500-talet) krävde varje skott 43 handgrepp med musköten och de kejserliga
lära under 30-åriga kriget t. o. m. hava haft 192 handgrepp. Vid
eldgivning stöddes musköten mot en gaffel; skottvidden
uppgick till omkring 60 m.
Gustav II Adolf lät emellertid förbättra muskötens
konstruktion; kalibern minskades från 25 till 20 mm.,
vikten nedbringades till omkring 5 kg. och så småningom
bortlades gaffeln. Genom införande av papperspatroner
minskades laddningshandgreppen och ökades
eldhastigheten.
År 1640 uppfanns det franska flintlåset (fig. 969), vars
hane med därå fästad flinta av en slagfjäder drevs mot
pannlockets krusade stålyta vid tryck på avtryckaren.
En tidigare övergångsform var snapphanelåset (fig. 970) eller
det spanska flintlåset.
Efter skottlossningen var emellertid musketeraren
värnlös mot fiendens pikar och kavallerianfall samt
hänvisad till pikenerarens skydd. Med anledning härav
insattes en med träskaft försedd, dolkartad kniv i
pipmynningen, och bajonetten, benämnd efter staden Bayonne
(1640), fick snart en sådan form (fig. 971), att skjutning
kunde äga rum med påsatt bajonett.
Mot slutet av 1600-talet infördes flintlåsgevär med bajonett allmänt, varigenom
piken blev överflödig. I Sverige fastställdes det första flintlåsgeväret 1696, men piken
avskaffades först 1721.
Det beridna infanteriet, dragonerna, var under 1600-talet beväpnat med
dragongevär, de egentliga ryttarna med karbiner och pistoler. Dragongevären voro längre än
karbinerna och försågos med bajonett. Endast i Ryssland hava dragongevär bibehållits
till våra dagar, men karbinerna hava nu försetts med bajonett vid åtskilliga länders
kavalleri.
För kulans införande i pipan använde man till en början laddstakar av trä, men
dessa blevo mycket bräckliga, när kalibern minskades till 20 mm. De utbyttes
fördenskull under Fredrik Wilhelm av Preussen, på initiativ av Leopold av Dessau, år 1730
mot järnladdstakar, vilka först voro koniska, men senare (i Preussen 1773) erhöllo cy-
Fig. 968.
Hakebössa med
hjullås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
