Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Gevär och gevärsammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I LANTKRIGET. GEVÄR OCH GEVÄRSAMMUNITION.
493
Fig. 969. Franskt flintlås.
Fig. 970. Snapphanelås.
lindrisk form, varigenom eldhastigheten kunde ökas, enär den tidsödande omsvängningen
vid laddandet bortföll. Genom en energisk drill lyckades Fredrik II:s infanteri uppnå
en eldhastighet av 5 sk./min., dock utan riktning. I allmänhet var eldhastigheten 2 å 3
sk./min. Det preussiska flintlåsgeväret på sjuåriga krigets tid vägde blott 4.75 kg. I
allmänhet hade
flintlåsgevären en kaliber av 16—20
mm. och sköto 26—32 gr.
kulor. Under Fredrik II,
som lade synnerlig vikt vid
linjeeldens snabba
utföran
de, infördes de koniska fänghålen, genom vilka påfyllandet av särskilt fängkrut blev
obehövligt, enär krutet vid laddandet stöttes ut på fängpannan. Samtidigt
förbättrades krutet, varigenom den ballistiska effekten ökades.
Flintlåset var emellertid mycket beroende av väderleken — i fuktigt väder ägde ej
alltid antändning rum. Detta ledde till uppfinningen av tändhattar, sedan Berthollet
1788 uppfunnit knallkvicksilvret. På 1830- och 1840-talen avlöstes flintlåset av slaglåset
(fig- 972).
Vid kavalleriet ersattes karbinerna redan i mitten av 1700-talet av pistoler med lös kolv.
Under 1700-talet och det Napoleonska tidevarvet beväpnades jägartrupper med
räfjlade studsare, som använts såsom jaktgevär sedan 1520. De första räfflorna voro icke
spiralvridna utan raka,
avsedda att i sig
upptaga krutsmutsen,
varigenom »spelrummet»
kunde minskas. Vid
f ramladdare måste
nämligen kulan hava ett
visst spelrum i loppet. Göres spelrummet stort, avtaga emellertid gevärets skottvidd
och träffsäkerhet. Göres spelrummet åter för litet, fylles det snart av krutsmuts och
kulans införande försvåras.
Ur de första räfflade framladdarna skötos rundkulor, som för upphävande av
spelrummet omgåvos med »fettlappar» och inpressades i loppet, men laddandet blev
härigenom besvärligt.
Den franske infanteriofficeren Delvigne, som torde hava konstruerat det första
räjjlade kammargeväret 1828, försökte undvika det besvärliga nedpressandet genom att
minska själva krutkammarens diameter i förhållande till loppets kaliber, varigenom
Fig. 971. Flintlåsgevär med bajonett.
Fig. 972. Franskt gevär 1831.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
