Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Fotfolkets och rytteriets stridsmedel - Gevär och gevärsammunition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
VAPENTEKNIK.
Emellertid var gevärsfrågan icke löst endast genom ändring av de befintliga
fram-laddningsgevären till bakladdningsgevär. Samtidigt måste kalibern minskas. Under
Gustav II Adolf minskades kalibern från 25 till 20 mm., varigenom gevärsvikten nedgick
till omkring 5 kg. Kalibern för de slätborrade framladdningsgevären var i regeln
ungefär 17.5 mm., kulvikten 25 gr. och belastningen 11 gr./cm2. Med hänsyn till verkan
kunde kalibern icke ytterligare minskas på rundkulornas tid, men läget förändrades
med spetskulornas införande, vilka vägde upp till 2 gånger så mycket som rundkulorna
vid samma kaliber. Vid de räfflade framladdningsgevären av 17 å 18 mm. var kul vikten
sålunda 45 å 50 gr. Vid ett 5 kg. gevär med en utgångshastighet av 300 m/sek.;, som man
kunde uppnå med den nämnda kulvikten, blev emellertid rekylen mycket stark, så mycket
mera kännbar, som eldhastigheten samtidigt ökades; men för att få flack bana och stor
skottvidd erfordras stor utgångshastighet och stor belastning. Efter åtskilliga försök
Fig. 983. Tyskt Mausergevär med öppnad mekanism.
fann man, att de lämpligaste värdena voro 4.5 kg. gevärsvikt, 25 gr. kulvikt, 450 m.
utgångshastighet och 11 mm. kaliber, varvid kullängden uppgick till 2.5 å 3 kaliber
och belastningen till 25 gr./cm2.
De sista framladdningsgevären voro dock i allmänhet av något grövre kaliber, men
i Schweiz infördes ett 10.4 mm. gevär med goda ballistiska egenskaper. Det var dock
ganska svårt att ladda vid längre eldgivning och svårt att rengöra.
Under dansk-tyska kriget 1864 voro preussarnas bakladdningsgevär väsentligt
överlägsna danskarnas 17 mm. framladdningsgevär m/48, men i 1866 års krig möttes
tvenne i ballistiskt avseende tämligen jämställda gevär. Preussarnas tändnålsgevär
voro dock mera snabbskjutande än österrikarnas framladdningsgevär.
Först efter detta krig nedbringades kalibern i allmänhet till 11 mm. i samband med
bakladdningsgevärens införande. Sveriges och Norges Remingtongevär vöro dock till
en början av 12.17 mm. kaliber, Danmarks av 11.44 mm.
Det franska 11 mm. Chassepot-geväret torde vid tiden för 1870—71 års krig hava
varit det i ballistiskt avseende bästa i Europa. Det ägde god träfförmåga genom sin
flacka bana och var skottställt till 1 200 m., under det att preussarnas tändnålsgevär
endast ägde 600 m. skottvidd. Härigenom förorsakades preussarna stora förluster under
detta krig.
De stater, som fortfarande ägde grövre framladdningsgevär, skyndade sig därför
att införa 11 mm. bakladdningsgevär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
