Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i lantkriget, av W. Lindberg - Artilleriets stridsmedel - Fältkastpjäser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
VAPENTEKNIK.
fältpjäs. År 1900 deltog ett batteri sådana pjäser i expeditionen till Kina och samma år
erhöll pjäsen efter gardesfotartilleriets mycket uppmärksammade deltagande i
kejsar-manövern av kejsaren själv benämningen »Schwere Feldhaubitze». Så uppstod begreppet
fälthärens tunga artilleri, vars huvudpjäs utgjordes av 15 cm. haubitsen, men på grund
av gränsfästningarna mellan Tyskland och Frankrike var det givet, att jämväl
bélägrings-mörsare av 21 å 24 cm. kaliber skulle få stor betydelse inom dessa länders arméer, varför
även dylika pjäser kommo att tilldelas fälthärens tunga artilleri. 15 cm. haubitsen
började så småningom att glida över till fältartilleriet, även om den fortfarande uppsattes
av fotartilleriet.
Jämte den tunga (15 cm.) haubitsen ansåg man sig emellertid i vissa länder behöva
en lättare fältkastpjäs, som kunde mera intimt samverka med den lätta fältkanonen. En
sådan pjäs erhöll det tyska artilleriet i 10.5 cm. fälthaubits mf98 av stelt system med fast
spade. Det tyska exemplet följdes av Österrike, som 1899 ersatte 15 cm. haubitsen
m/94 med en något modernare 15 cm. haubits, dock av stelt system och anmärkningsvärt
tung. För fältartilleriet beslöts 1902 uppsättandet av 10.4 cm. fälthaubitsbatterier, men
beslutet genomfördes först 1906. Pjäsen, benämnd 10.4 cm. fälthaubits m/99, var något
lättare, men mindre kraftig än den tyska; den var försedd med fjäderspade och tågbroms.
I Frankrike ingick 155 mm. kort kanon mf91 i fälthärens tunga artilleri. Pjäsen var
mycket tung och konstruerad för kort eldrörsrekyl (vätskebroms med lnftframförare);
lavetten kan sägas vara ett släplavettage med hjul.
Sedan man vid den lätta fältkanonen lyckats lösa problemet angående lavettens
stillastående genom lång eldrörsrekyl, försökte man tillämpa principen på
fältkast-pjäserna, ehuru densamma där mötte åtskilliga svårigheter, som dock slutligen fingo
sin lösning. Den äldre, från belägringsartilleriet överflyttade materielen utbyttes
sålunda i början av 1900-talet mot modern materiel med eldrörsrekyl. Först sker detta i
Tyskland, som införde en tung (15 cm.) haubits m/02 med konstant, jämförelsevis kort
eldrörsrekyl och ganska lik vår 15 cm. fästningshaubits mf02 (fig. 1172). Vidare utbyttes
Fig. 1172. 15 cm. fästningshaubits m/02.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
