Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet under segelfartygsperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650 VAPENTEKNIK.
Sjöartilleriets beskaffenhet blev i stort sett densamma som lantartilleriets och omfattade
liksom det senare en stor mängd såväl till konstruktion, användning och benämning
skilda pjässlag.
Under Gustav Vasas och närmast följande tid voro sålunda örlogsfartygen
bestyckade med kartover (hela, tre fjärdedels och halva), slangor (hela, tre fjärdedels och halva
eller faikoner), falkonetter, stenbyssor, skerpentiner, hakar, stormstycken och märsestycken.
Svenska flottan erhöll dessa skytt huvudsakligen från »Stora arkliet» på Stockholms slott.
För uppställningen ombord erforderliga skeppslavetter utgjordes av lådor av trä på rullar
eller hjul, för vilkas tillverkning och underhåll en s. k. lådemakargård, gemensam för
hela rikets arkli, fanns på Norrmalm i Stockholm. Skeppslådor tillverkades därjämte i
Kalmar och fram på 1600-talet även av enskilda skeppsbyggmästare och senare av
lådmakarna på Skeppsholmen. Fig. 1197 visar en dylik skeppslåda.
Fig. 1197. Kanonlåda för flottan.
De första skeppsskytten tillverkades av trä med järnband omkring, därefter smiddes
de av järnstänger och slutligen götos de av tackjärn eller koppar (brons). Intill mitten
av 1500-talet voro de flesta skytten sålunda av järn, men därefter en tid framåt av koppar,
tills man i mitten av 1600-talet åter övergick företrädesvis till gjutna tackjärnspjäser.
Nedanstående siffror angiva antalet tackjärns- och kopparskytt i svenska flottan vid
angivna tidsperioder:
Ar Antal järnskytt Antal kopparskytt
1563 1 189 428
1568 1084 1225
1658 1244 1261
1677 1388 655
Skytten laddades liksom vid lantartilleriet från mynningen, dock funnos redan tidigt
(innan gjutning av kanoner ägde rum) skytt med s. k. akterladdning. Dessa senare lågo
i en urholkad trästock, varvid en lös kammare fylld med krut medelst en kil fästes till
skyttets bakre del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
