Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Vapen i sjökriget, av A. Örnberg - Sjöartilleriet - Sjöartilleriet 1850—1870 under tiden från pansarets införande till torpedfartygens framkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPEN I SJÖKRIGET. SJÖARTILLERIET 1850—1870.
665
I mindre utsträckning förekommo dessutom skrån och granatkartescher.
Pansargranatens sprängladdning antändes genom granatens glödgning vid friktionen mot pansaret,
då detta träffades. Spränggranatens mångdubbelt
större svartkrutsprängladdning antändes, då
perkus-sionsröret (se Vapen i lantkriget sid. 581) i granatens
spets stötte emot även den tunnaste skeppssida.
För att utröna den lämpligaste typen av
pansarbrytande kanoner sammanträdde i Sverige år
1869 en kommission av officerare. För flottan gällde
det närmast att bestämma den förmånligaste
kanontypen för våra dåvarande pansarbåtar (sedermera
benämnda 2. och 3. kl. pb.) och för kustfästningarna
lämpliga grova kanoner mot mål till sjöss. Utförda
försök ledde till antagande för flottan av en kanon
med 24 cm:s kaliber av i huvudsak samma
konstruktion som franska marinens räfflade
bakladdnings-kanon av 1864—-1866 års modell. Införd i vår
marin benämndes denna kanontyp för 24 cm:s kanon
modell 69 (24 cm. k. M/69). Sedermera fastställdes
ritningar till kanoner av 17 och 27 cm:s kaliber att
tillverkas av samma material och till sin
konstruktion i det allra närmaste lika med 24 cm:s kanonen.
Dessa kanoner bestodo av ett inre kärnrör av
tackjärn med förstärkning av puddelstålband, påkrympta
så att initiala spänningar uppkommo till följd av det
fastställda serraget. 27 cm:s kanonen hade 13 band i
inre bandlagret och 10 i det yttre med 1.1 mm
ser-rage; 24 cm:s kanonen var likaledes dubbelbandad
med 8 band i varje lager med 0.9 mm serrage; 17
cm:s kanonen var enkelbandad med 7 band och 0.7
mm serrage. Kärnrörsgöten tillverkades av
kontrollerat kanontackjärn och gjutningen skedde förmedelst
»roterande göt», d. v. s. det flytande järnet inleddes
vid kanonformens nedersta del genom en kanal med
tangentiell riktning. Härigenom fick järnet en
roterande rörelse på samma gång som det steg uppåt.
Endast 17 cm:s kanonerna götos massiva; de övriga
götos kring en kärna, bestående av ett med nöthår
och sandblandad lera (formmassa) omgivet järnrör,
nedsatt i kärnlinjens riktning. Genom att till en
början nedpressa kall luft i röret och sedermera låta
vatten cirkulera därigenom avsvalnade götet i en
nisch, varifrån det sedan uttogs för bearbetning.
Huvudoperationerna därvid följde i den ordning att
götet först befriades från sjunkhuvud, grovsvarvades, slätborrades, rafflades och
kammarborrades, varefter noggrann svarvning till rätta ytterdimensioner och bandning
ägde rum. Den sammantryckning av kärnröret, som inträffade vid bandningen, ansågs
Fig. 1208. 24 cm. kanon M/76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
