Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpeduppfinningar och försök med olika torpedtyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
VAPENTEKNIK.
har 30 år efteråt tagits upp och användes såväl i moderna torpeder som i
utskjutnings-patroner.) ’
Utskjutningstuben eller kanonen hade en stävlucka (/), som öppnades genom
pi-stonen (g). Locket (h), som i mitten hade ett hål täckt av en kautschukplatta,
rammades in på plats och fördes undan av torpeden.
Utskjutningspistonen (k) fördes fram genom avfyrning av krutpatronen (o) och
utkastades samtidigt med torpeden. — Anordningen har blivit utförd av amerikanska
marinen och benämndes »Ericsson submarine gun».
År 1884 patenterade Murphy & Foster en projektiltorped, som skulle rotera
vid gång genom vattnet på grund av verkan av spiralfenor på yttre akterdelen. 20
år tidigare hade dock Randel föreslagit en dy hk anordning för en automobiltorped.
Principen har emellertid aldrig kommit till användning för torpeder, men har lockat
skeppsbyggare, och en båt projekterades verkligen i Amerika, som skulle skruva sig
fram genom vattnet, i detta fall icke för att hålla kursen utan för att uppnå en kolossal
hastighet. Själva båten var upphängd på tappar inuti det roterande ytterskalet. En
annan sådan båt med två roterande kroppar och ovanför dessa ett plattformdäck med
hytter och navigeringsanordningar byggdes i slutet av 80-talet i Frankrike, men gjorde
naturligtvis ett stort fiasko.
År 1892 uttogs patent på en projektiltorped i undervattenstub i torpedbåt.
Ovanför tuben var en hydraulisk ram, som vid kontakt med det fientliga fartyget skulle
tryckas in och sluta en elektrisk ström, som skulle avfyra torpeden.
Med en sådan absurditet, då redan automobiltorpeder med 90 kg. sprängladdning
och 800 meter träffsäker distans funnos, avslutades försöken med projektiltorpeder.
Styrbara torpeder. Innan gyroskopet kom till användning som
styranordning för automobiltorpeder, var man beroende av två små fasta roder, vilkas
inställning måste justeras genom inskjutningar, men resultatet av det mycket
tålamodsprövande och kostbara arbetet var i allmänhet ganska otillfredsställande.
Det var då helt naturligt att framställandet av en torped, som kunde styras, d. v. s.
vars bana kunde kontrolleras från land eller från fartyg, skulle hava stora lockelser för
uppfinnare.
En mängd patent hava också sökts och beviljats å styrbara torpeder och flera
verkliga försök hava gjorts med denna torpedtyp än med någon av de övriga. Även sedan
gyroskopet i slutet av 1800-talet var utexperimenterat och oaktat de olägenheter som
vidlåda torpeder, vilka släpa ledningskablar efter sig samt svårigheten att vid dålig
sikt, sjöhävning eller på längre avstånd kunna nöjaktigt bestämma torpedens läge och
riktning, arbetas ännu i dag på lösande av detta problem. Icke mindre än 81 patent äro
uttagna i England på styrbara torpeder under åren 1865—1914.
Det första patentet på en styrbar torped uttogs år 1865 av H. A. Dufrené och
beskrives sålunda:
En flytande cylinder (a, fig. 1311) innehåller en gasmaskin för att driva propellern och
har en explosiv laddning i kärlet (b), upphängt framför flytkroppen. Gasen levereras från
stranden eller från fartyg medelst en flytande kautschukslang (c). Luftintaget (e) hålles
över vattnet genom en korkflottör, vilket även är fallet med avloppsröret (/). En tavla
(g) visar torpedens läge och torpeden styres medelst slangen (c) och linan (d).
Aktersidan av tavlan (g) bildar en parabolisk spegel, som belyses för nattstyrning.
Sprängladdningen antändes vid anslag eller genom ström från station genom flytande tråd.
Även kan flytande kolväte användas som drivkraft. Här finnas flera idéer, som
seder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
