Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpeduppfinningar och försök med olika torpedtyper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
780
VAPENTEKNIK.
172 ton och hade 90 kg. laddning. Då den provades i England krängde den över så att
propellern delvis låg över vattnet. Den avhördes ej vidare.
En utveckling av Lay-torpeden utgöra Lay-Haight- och PATRiCK-torpederna, vilka
förete många likheter. Den senare hade en flottör av koppar, 12.5 meter lång och 30 cm.
i diam., försedd med två styrstänger. Torpeden, stadigt fäst till flottören, var 11m. lång
och 56 cm. i diam. Propellern satt på en ihålig axel, genom vilken kabeln för styrning
drogs ut. Laddningen var 90 kg. dynamit. Drivkraften var komprimerad kolsyra,
varmed torpeden fylldes under det den låg i ett isbad. Torpeden kunde innehålla 76 liter
kolsyra, varav 3/4 var flytande. Processen vid igångsättningen var mycket omständlig.
Vid öppnandet av avstängningsventilen från gaskärlet påverkade gastrycket en klaff,
som bröt ett rör innehållande svavelsyra, vilket tömdes över en blandning av socker och
kalk; härvid alstrades den värmeutveckling (160°), som var nödvändig för gasens
effektiva användning. Farten lär hava uppgått till 17 knop och distansen till 2 600 m. Den
provades i Frankrike, men synes ej hava kommit till någon vidare användning.
Victoria-torpeden var en uppfinning av G. R. Murphy från Victoria, Australien.
Den var avsedd för kustförsvar, saknade flottörer och företedde i det yttre stor likhet
med Whitehead-torpeden. Torpeden var delad i sex rum; i det första befann sig som
vanligt sprängladdningen, men ovanför denna 4 små rum, vilka skulle successivt fyllas
med vatten för att ersätta vikten av förbrukad luft. I allmänhet hade
torpeduppfinnarna på den tiden mycket bestyr med att ersätta vikten av förbrukad gas m. m., så att
torpeden skulle bibehålla sin tyngd, eventuellt flytkraft. Detta har dock aldrig ifrågasatts
med Whitehead-torpeden. Torpedexperten vet väl hur litet detta betyder; moderna
torpeder konstrueras med upp till 60 kg:s negativ flytkraft, d. v. s. de äro 60 kg. tyngre än
det deplacerade vattnet och skulle sjunka som en sten till botten, om de stannade för
tidigt. Under gången förbrukas exempelvis 60 kg. luft, 40 kg. vatten, 5 kg. bränn- och
smörjolja och torpeden slutar sålunda sin bana med rätt betydande flytkraft och en
viktskillnad av 105 kg.
Victoria-torpeden hade vidare ett stort luftkärl, vars ventil åverkades av en särskild
liten motor. Det tredje rummet innehöll djupregleringsmekanismen och akter om detta
fanns rummet för den elektriska kabeln. En del av kabeln, omkring 1 000 m., var
upplindad på en vals i detta rum och återstoden hölls på utskjutningsplatsen klar att
utgivas. Nästa rum innehöll 3 st. elektriska motorer, en för vertikal styrning, en för
av-fyrning och en för att stoppa torpeden och bringa den till ytan. Aktersta rummet
innehöll luftmaskinen och växelhjulen för att få motsatt rörelse på de båda propellrarna.
Torpeden var 7 m. lång och 53 cm. i diam. Ehuru rätt goda förutsättningar funnos, var
den nog för komplicerad med sina många motorer för att vinna framgång. Försök
gjordes även med en mindre fartygstorped år 1890.
Bland de många uppfinningar för krigsbruk, som vår berömde landsman T.
Norden-felt haft att framvisa, förekom även en rätt märklig torpeduppfinning år 1883, där
för första gången elektriska ackumulatorer kommo till användning för alstrande av
den för torpedens framdrivande erforderliga strömmen.
Torpedens form liknade Whiteheads. Torpeden (fig. 1315) var helt av stål med en längd
av 10.39 m., en diameter av 86 cm. och en vikt av 3 ton. På torpedens överkant för- och
akteröver voro fästade tvenne fenor (b) av stål, sinsemellan förenade medelst en ståltross
(c). På dessa fenor sutto styrstänger (d), som nattetid kunde belysas. Torpedens centrum
var 1 x/2 m. under vattenytan och torpeden hade flytkraft. Djupgåendet reglerades
genom att öka eller minska fenornas vikt. Det främsta rummet (a) var avsett för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
