- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
781

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Vapenteknik - Torpeder, av J. Blomberg och F. Arsenius - Torpeduppfinningar och försök med olika torpedtyper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VAPEN I SJÖKRIGET. TORPEDUPPFINNINGAR.

781

en laddning av ända till 200 kg. och avfyrningen kunde ske vid anslag eller genom
ström.

Torpedens drivkraft erhölls från elektriska ackumulatorer (/), placerade i 4 rum
efter laddningsrummet; de kunde laddas från vilken vanlig dynamo som helst och
fordrade ringa skötsel på samma gång de länge bibehöllo sig laddade. Med 130 ackumulatorer
uppnåddes en hastighet av 15 knop, men torpeden kunde rymma ända till 180 st.
Hastigheten var oförändrad under ett lopp av 3 min.

Fig. 1315. Nordenfelts torped.

Torpeden framdrevs av en propeller (g), som påverkades av en elektrisk motor (Å),
utvecklande 30 till 35 hkr. Såväl den elektriska motorn som styrningen och avfyrningen
reglerades genom en enkel kabel, innehållande 3 isolerade ledare. Kabeln var upprullad
på trumman (i) och matades ut genom den ihåliga propelleraxeln.

Torpeden manövrerades genom ett ganska enkelt system av strömväxlingsnycklar.
Nordenfelts torped var jämförelsevis mycket tung, nämligen 3 ton, under det
White-heads dåvarande största torped vägde x/2 ton; den var därför omöjlig att medföra ombord
och endast lämpad för kustförsvar. Oaktat den flera gånger blivit prövad med goda
resultat, har den ej kommit till användning.

Idén att lossgöra laddningsrummet från den framdrivande delen av torpeden för
att dymedelst rädda denna svårersättliga del framkom rätt ofta i patenten för styrbara
torpeder. Ibland var det
själva
laddningsbehålla-ren som frigjordes vid
anslag och kastades
fram genom fjäder eller
krutladdning, ibland var
laddningen lagd i
behållare ovanpå eller under
torpeden och stundom
användes denna idé för
att få laddningen under
ett torpednät såsom vid
Halpin -
Savage-torpeden, som prövades år 1888. Hos denna torped (fig. 1316) låg laddningen i en cylinder (a) i
ett rör i torpedens främre del i 45° vinkel framåt. Torpeden hade en harpun (&), 1.4 m
lång, från vilkens främre ända en kätting (c) gick till laddningsbehållaren.
Framdriv-ningsmedlet utgjordes av en elektrisk motor (d), matad från ackumulatorer inuti
torpeden, men styrningen skedde från land genom kabel (e), upprullad inuti torpeden.

Då torpedens harpun tog emot ett torpednät (/), frigjordes den regel, som höll
ladd-ningscylindern (a), vilken kastades fram av en bakom liggande fjäder.
Laddningscy-lindern som innehöll en liten raketsats tvingades nu av kättingen att beskriva en
cir

Fig. 1316. Halpin-Savage-torpeden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:58 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free