- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
89

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Några exempel på hamnars anordning och utrustning, av Carl Semler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA EXEMPEL PÅ HAMNARS ANORDNING OCH UTRUSTNING.

89

Fig. 98. Sektion av malmutlastningskaj i Narvik.

En annan, likaledes mycket effektiv metod, som användes bl. a. i Narvik och Luleå
för utlastning av svensk järnmalm, är att tömma vagnarna genom luckor i botten eller
sidorna. Denna metod kan dock endast användas, där järnvägstrafiken ombesörjes med
vagnar av speciell konstruktion. Vidare måste vagnarna kunna föras upp på stor höjd
(18 å 25 m) över vattenytan, vilket vid hamnar i låglänt terräng är förenat med stora
kostnader för tillf artsspåren.

Fig. 98 ger en bild av utlastningsanordningarna i Narvik. Från järnvägsvagnarna
släppes malmen genom bottenluckor i fickor, varifrån den genom rännor glider ned i
fartygets lastrum. Fickorna,
omkring 30 till antalet, äro
anordnade på en vagnslängds
avstånd från varandra från
mitt till mitt.
Järnvägsvagnarna lasta 35 ton och ett
helt tågsätt kan tömmas på
en gång.

Tömning av
järnvägsvagnar vare sig genom i
botten eller sidorna anordnade
luckor eller medelst tippning
kan naturligtvis användas vid
flera andra slag av massgods
än kol och malm. I Amerika
transporteras jämväl
spannmål löst i (slutna)
järnvägsvagnar, vilka tömmas genom
tippning.

På platser, där metoder
av ovannämnt slag ej kunna
komma till användning,
verkställes omlastning av massgods
oftast med kranar. Länge
hava kranarna transporterat
godset i enkla skopor, som
fyllts för hand, ett
mödosamt, dyrbart och tidsödande
arbete. Numera användas för
de flesta slagen av massgods

s. k. gripskopor, vilka gripa godset på mekanisk väg. Dylika skopor saknas i våra dagar
knappast i någon hamn. De utföras i en mångfald av olika konstruktioner, på vilkas
detaljer här ej kan ingås. Verkningssättet torde tillräckligt tydligt illustreras av fig. 99.
En närbesläktad apparat, som användes för lastning av propps o. dyl., framgår av fig.
100. Gripskopan har enormt reducerat handarbetet vid förflyttning av massgods och
därigenom blivit av stor betydelse för transport av sådant gods över huvud. De kranar,
som manövrera skoporna, äro ofta av stora dimensioner och betinga avsevärda
kostnader. För att kunna utnyttja dessa anordningar på tillfredsställande sätt, är det av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free