Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTNINGSTEKNIK. VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.
143
Det NATURLIGA VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.
De större älvarna äro redan i orört skick användbara såsom flottleder, men ju
mindre vattentillgång desto mer omfattande bli de konstarbeten, som måste utföras
innan flottleden tages i bruk. Allt efter den uppgift byggnaderna ha att fylla kunna de
grupperas sålunda:
reglering av vattentillgången,
strömfårans upprensning och utbyggnad,
flottgodsets ledning och sammanhållning,
skyddsanordningar för stränder, vattenverk, fisken och trafik,
anläggningar och material för driften och för manskapet.
Det är ju tydligt, att en viss anläggning samtidigt kan ha flera uppgifter att fylla.
Så t. ex. en damm, som i första hand har att reglera vattentillgången men samtidigt
även förmedlar flottgodsets övergång från sjöns yta till ränna eller ström. Och vidare
kan dammen vara utbyggd till en god bro för trafiken.
De förändringar, som erfordras i den naturliga avrinningen, är att dess korta, häftiga
vårflod regleras, så att största möjliga antal flottningsdygn erhålles. Vanligen är det
även nödvändigt att utföra flottningen i korta etapper så länge vatten finnes, och
därefter stänga dammluckorna, tills sjöarna åter äro fulla. För att ernå den behövliga
magasineringen räcker det icke alltid med de sjöar som finnas i flottleden, utan ofta måste
nya dämningsområden skapas, t. ex. av lämpligt belägen myrmark som sättes under
vatten. Tjärnar som ligga i smärre käll- och biflöden kunna även tagas i anspråk, ehuru
flottleden icke bygges fram. Dammarna i nedre delarna av en flottled hava även till
uppgift att samla upp det spillvatten som kommer ned, medan ännu flottningen pågår
i de övre delarna. Det är, för att taga en bild från annat trafikmedel, i avsikt att undvika
tomvagnar i tåget.
Strömfårans omläggning går ut på en uträtning av krökar och en upprensning av
skålformig sektion i stället för den breda som strömmen vanligen har. Den sammanträng
-ning av vattenmassan, som sålunda eftersträvas, kan i stället ske mellan helt konstgjorda
kajer, s. k. ledkistor, eller genom att strömmen ledes in i ny fåra, eller i en
flottningsrän-na, motsvarigheten till kanalernas akvedukt. Arbetena i strömfåran avse även att
borttaga alla hinder för vattnets och timrets fria gång, t. ex. stenar, stubbar, uddar, grund.
Gäller det att endast styra timret men ej vattnet, då kunna bommar göra tjänst, och
sådana behövas även för att sammanhålla virket i sjöar och att hålla kvar det i väntan
på fortsatt flottning. Mycket omfattande bomanläggningar erfordras även för det
sor-teringsverk, där virket fördelas på sina ägare.
Vi övergå nu till en beskrivning av de olika anläggningarna efter
byggnadssättet.
Dammbyggnader. Dessa äro de viktigaste men även dyrbaraste av flottledens
anläggningar. Vi utgå från att dämningsområde bestämts såsom ovan beskrivits, och att
nu dammen skall uppföras. Det är icke så givet att platsen där den skall förläggas är
det nuvarande utloppet, utan läget måste noga undersökas och även beaktas det
blivande vattenståndet. Kanske finner man då en annan mycket kortare väg för vattnet,
eller att dammen erhåller säkrare grund och billigare utförande något längre ned, där
stränderna trängas ihop.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
