Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
VATTENBYGGNADER.
Fig. 160. Kraftstationsdamm av betong med intag till
flott-ningsslussen.
En damm kan utföras av flera olika material. Bygges den såsom kombinerad
kraft-och flottningsdamm, användes sten- eller betong (fig. 160). I fråga om dessa kunna vi
inskränka oss till en hänvisning till anläggningar för vattenkraftens tillvaratagande. Vid
dessa dammar gäller det alltså även att tillgodose flottningen, så att utskoven bliva
lämpligt förlagda i förhållande till varandra och till timrets rörelseriktning. Idealet är
ju om virket genom en
yt-ström drives fram till
flott-ningsutskovet. Lyckas ej
detta, utan manskap eller
mat-ningsanordningar måste föra
fram det, vål’as hinder i
flottningen och ökad kostnad. Å
andra sidan måste
betryggande åtgärder vidtagas, så att
icke flottgods kommer in i
kr af t verkskanalen.
Vi skola i stället närmare
redogöra för byggandet av en
vanlig, enkel flottningsdamm
av timmer (fig. 161).
Användningen av trä innebär
här många fördelar. Det är
ett billigt material som finns
att tillgå på platsen. Konstruktionen är enkel och kräver icke särskild yrkesskicklighet.
Trädammen har även ett gott sammanhang och elasticitet. Olägenheten är ju att virket
ruttnar, och därför är det av största betydelse att endast frisk, fullmogen, kärnfull furu
eller torrfuru användes. Timret skrädes och lägges att torka på samma sätt som hustimmer.
Fig. 161. Timrad flottningsdamm, nersidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
