Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLOTTN ING STEKNIK. VATTENDRAGETS OMREGLERING TILL FLOTTLED.
145
Sedan skall grunden grävas. Därvid bortschaktas lösa jordlager ned till fast och tät
botten. Men om grunden utgöres av lös sand, lös morän e. dyl. anbringas spontpålning
av 2” a 2%” spontad plank med hammarband och bultar under slusströskeln tvärs över
dammen. Skall denna vila på berg, måste detta pallsprängas, så att horisontella
liggytor erhållas.
Sedan bygges en grundkista bestående av 4 tvärslag på 1—l1/, meters avstånd i två
varv. Dessa sammanhållas genom s. k. bettingar. Mellan timmervarven fylles grus som
spettas och packas. Under slusströskeln, där svåra skakningar uppstå, och strömmen
lätt tar med sig material och vållar urskärning, nedtimras flera varv.
Själva dammkroppen består av två eller flera dammkistor och mellan dessa utskov
eller slussöppningar. Kistorna uppföras med framvägg och bakvägg, förenade genom
bettingar som ordnas till sneda rader. De fyllas helt med sten, som genom bettingarna
trycker ned hela timringen. Mot utskoven uppföras även väggar samt botten och
däck.
Dammkroppen fortsättes mot land av dammarmarna, som kunna utföras något
enklare. Vanligen lägges en kärna av timrad vägg, med bakmur av bullersten. På
uppströmssidan upptages ett dike ned till fast botten, och här påfylles grus.
Dammen skall även inredas och förses därför med luckor som vila mot luckstolpar.
Om flera luckor erfordras bredvid varandra i ett utskov, där flottgods skall gå fram,
anbringas luckgåtar, som kunna lyftas upp på samma sätt som luckorna. Över
dammen stödas luckorna mot överslag och bröstbjälkar.
Till skydd mot urgrävning nedanför dammen förlänges slussgolvet genom ett
stöt-bord. Ofta måste såväl slussens väggar som golv dragas ut i form av en ränna som
förmedlar övergången till strömmen.
Strömrensniug-. De arbeten för flodfårans och vattengångens reglering, som här
avses, märkas kanske föga i den färdigbyggda flottleden, men spela det oaktat en mycket
betydande roll. Vid alla dessa arbeten måste beaktas att stränder och botten icke i
onödan rubbas. Ty den naturliga fåran har särskilt i stenbunden moränmark kommit i
ett visst jämviktsläge. Bortsprängning av en sten kan medföra, att löst material
blottas, strömmen börjar gräva, ett betydande hål uppstår, och i stället avlagras grus till
en hindrande bank längre ned.
För att icke bliva till hinder vid det höga vattenstånd, som erfordras vid
flott-ningen, måste skog, buskar och lågor borthuggas. Därigenom erhålles även fri sikt. Men
på lösare jordslag måste denna röjning ske med försiktighet, ty rötterna binda jorden.
Och i stället hör det ofta till rensningsarbetet att inplantera vide i jordbankar för att
binda dem.
I dämda myrar och sjöar med mosstränder finnas flyttuvor, som kunna bli till
hinder i flottleden. Dessa fästas med pålar eller belastas med sten på en bädd av ris, tills
de sjunka.
Schaktningar och fyllningar utföras så, att en rak, smal och djup fåra erhålles (fig.
162). Fördenskull måste grund och uddar borttagas, och det lösgjorda materialet
upplägges på ett sådant sätt, att det icke åter igen dragés ut av strömmen. Stenarna ordnar
man då till en slänt med de största, helst skarpkantiga stenarna i flottningsvattenlinjen.
Vid uppläggningen iakttages, att stenarnas uppströmskanter noga täckas av
nerströms-kanter hos ovanför liggande sten, annars stöta stockarna dem ur sitt läge. En sådan
slänt måste ofta skyddas av en bultläns för timrets åverkan.
10—270535. Uppfinningarnas bok. VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
