Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Flottningsteknik, av Gunno Kinnman - Det naturliga vattendragets omreglering till flottled
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
VATTENBYGGNADER.
Fig. 162. Rensad flottled med knbbledare ocb stenslänt.
I stället för att avlägsna en svår sten i strandlinjen kan det ofta vara lämpligt att
bygga för den med en kista (fig. 163). På lösare jordslag, t. ex. sand, är det svårt att få en
fast strandlinje utan särskilda förstärkningsarbeten. Om materialet upplägges till en
bank, måste denna givas svag
lutning i slänterna och
förstär-kes ofta genom en spontvägg
såsom kärna. Sanden bindes
bäst genom att vide lägges in.
Mot strömmen anordnas
skvalp-bank av släta stenar i ett lager
björnmossa. Denna
stensätt-ning måste i botten stödas av
ett stenfyllt dike och skyddas
av bom.
Sådan stensättning är
dyrbar och kan ändå lätt rivas
upp. I stället ha risklädnader
en mycket stor uppgift att fylla
på dessa markslag. Riset har
en god förmåga att binda materialet och hindra skärningar. Det lägges i form av faskin
-mattor, som fästas med pålar och stenas ned. Man kan även lägga ut småskog i varv
med rotändarna svagt uppstickande och topparna uppåt strömmen. Denna del stenas
ned, och på så sätt bilda rotändarna en fjädrande beklädnad.
Fig. 163. Äldre byggnadssätt i flottled. Botten rördes ganska litet, stränderna böjdes genom
timrade ledkistor, stenar byggdes för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
