Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenledningar, av Victor Jansa - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
V ATTENB YG GN ADER.
erades i staden genom ett nät av underjordiska kanaler, försedda med
inspektionsöpp-ningar och luftningsschakt. Under Atens storhetstid ägde staden 18 vattenledningar,
av vilka en kan användas ännu i dag.
Flera tryckledningar utfördes i Grekland. Den mest intressanta av dessa
upptäcktes genom utgrävningar vid Pergamon. Ledningen, som var utförd av bronsrör,
sammanfogade med »dubbelmuffar» av genomborrade stenblock, hade haft att utstå ett
vattentryck av 20 atm.
Ett betydande arbete utgör vidare den av Herodotos beskrivna vattenledningen för
staden Samos, som utfördes omkr. 600 f. Kr. Vattnet leddes från en källa genom en
1100 m lång ledning av lerrör till staden och distribuerades genom ett rikt förgrenat
rörnät.
Forntidens förnämsta vattenbyggare voro dock romarna. I likhet med egyptierna
ägde de i sina horder av slavar en oerhört rik tillgång till arbetskraft, vilken de väl
för-stodo att använda till utförandet av mångahanda byggnadsverk, i främsta rummet
vägar och vattenledningar. Det bästa vittnesbördet om romarnas verksamhet som
vattenbyggare utgöra de storartade ledningar, vari vattnet leddes från källorna till
förbrukningsorterna. Därvid eftersträvade man sällan att på bästa sätt utnyttja markens
naturliga fall. Utan hänsyn till svårigheter och kostnader genombrötos bergen med
tunnlar och överspändes dalarna med kolossala akvedukter. De senare utgjordes av murade
kanaler, som uppburos av en rad bågar, vilande på med jämna mellanrum placerade
pelare. De byggdes ofta i flera våningar med rader av bågar över varandra och blevo
stundom mycket höga. Aqua Claudia når en höjd av 32 m över dalbottnen. Akvedukterna
utmynnade i städerna i stora reservoarer, från vilka vattnet i ledningar av lera eller bly
fördelades till mindre bassänger, fontäner, offentliga bad, palats och privata byggnader.
Faran av att dricka vatten som passerat bly ledningar observerades tidigt. Därför
varnade bl. a. den store byggmästaren Vitruvius.
Lika litet som övriga antikens folk ägde romarna någon kännedom om lagarna för
vattnets rörelse. Deras vattenledningar voro därför aldrig grundade på beräkningar
utan utfördes rent empiriskt. Desto underbarare är därför den harmoni, som utmärker
de flesta av deras anläggningar.
Försök att reglera vattenförbrukningen vid privata ledningar gjordes av Vitruvius.
Såsom enhet föreslog han den vattenmängd, som på ett dygn utströmmar ur ett 300 mm
långt rör med 30 mm diameter vid ett vattentryck av 330 mm, mätt från
utloppsöpp-ningen.
Roms vattenledningssystem torde hava varit det förnämsta i antiken. Intill år
311 f. Kr. försågs staden huvudsakligen med vatten från Tibern. Med stadens tillväxt
ökades flodens förorening, så att dess vatten slutligen blev motbjudande även efter den
tidens begrepp. De befintliga brunnarna voro otillräckliga. Rom drevs då att skaffa
vatten från bättre källor, och under tiden 300 f. Kr. till 400 e. Kr. uppfördes en rad
storartade vattenledningsanläggningar. Den första påbörjades och fullbordades av Appius
Claudius Crassus, efter vilken den erhöll namnet Aqua Appia. År 100 e. Kr. funnos 9
vattenledningar med en sammanlagd längd av 436 km, varav 2.5 km utgjordes av
tunnlar och 63 km av akvedukter på bågar. Under ett enda år lät Agrippa utföra 130
reservoarer och 105 fontäner. Omkr. år 500 e. Kr. hade antalet vattenledningar vuxit till 14.
I staden användes vattnet allt efter dess kvalitet för olika ändamål. Det bästa
vattnet, som tillfördes från de mest avlägsna källorna i bergen på södra sidan om Tibern
genom akvedukterna Virgo, Marcia och Claudius, brukades uteslutande såsom
dricks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
