- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
343

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Tilllopp och avlopp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR. TILLOPP OCH AVLOPP.

343

»drivas» var för sig, med vissa försprång relativt varandra. Förfaringssättet
klar-göres närmare av fig. 405.

Mera sällan händer att tunnlar för vattenkraftändamål framdragas i jord. En känd
sådan tunnel torde dock vara av intresse att beröra, nämligen trycktunneln vid
Shawi-niganfallet i U. S. A.., fig. 406. Denna har en längd av 300 m och cirkulärt tvärsnitt med
4 m diameter, är utförd av för inre och yttre tryck motståndskraftiga rör av armerad
betong samt framgår genom lösa, lerhaltiga,jordlager. Schaktningen tillgick så, att
man började från båda ändarna av tunneln och dessutom utförde ett nedstignings-

Fig. 406. Exempel å framdrivning av tunnel i jord (Shawinigan, U. S. A., se texten).

schakt, varigenom alltså 4 angreppspunkter erhöllos. Beklädnaden framställdes på
följande sätt. Först anbringades ett lager av stampbetong runt tvärsnittet. Därpå inlades
armeringen, bestående av 4.2 m vida ringar av vinkeljärn med 50 cm mellanrum, stagade
av längsgående plattjärn. Härefter inpassades en inre form och betonggjutningen kunde
fullbordas. Med ett arbetslag av 50 man <unde 1.5 1m tunnel färdigställas pr dag.

Tubledningar. Tubledningar användas för drivvattentillförsel, då
terrängförhållandena och markens beskaffenhet icke lämpa sig för annan utföringsform å tilloppet
eller om betingelserna i övrigt äro sådana, att bästa ekonomiska resultat vinnes med
en tubledning. Tubledningarna äga den stora fördelen, att de icke i så hög grad som
kanaler, och i viss mån även tunnlar, äro beroende av den naturliga terrängens
gestaltning. Denna egenskap gör, att le ofta ingå såsom ett led i en kanal eller tunnel, när
dessa passera vissa för kanal- eller tunnelbyggande icke lämpade sträckor såsom vid
korsningar med andra vattendrag eller trafikleder.

I synnerligen stor omfattning användas tubledningar, där andra utföringsformer
merendels äro otänkbara, nämligen såsom tryckledningar för att leda drivvattnet från
högt belägna bassänger ned till kraftstationen, se t. ex. fig. 296.

Att beräkna och utföra en tubledning är ett problem, som vid ett ytligt betraktande
måhända synes enkelt. I själva verket är uppgiften mycket komplicerad. Tubens
ekonomi blir bestämd av en rätt vald tubdiameter, vilket inses om man betänker att såväl
godstjockleken i tuben som tryckförlusterna äro beroende av diametern.
Godstjockleken ökas åtminstone vid tryckhöjder av någon betydenhet, direkt proportionellt mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free