Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- I. Vattenbyggnader
- Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné
- Beskrivningar av vattenkraftverk
- Sjöregleringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att man i allmänhet drar sig för att utföra arbeten i själva älvfåran ovanför
Niagarafallen torde framgå av följande exempel. För ett av kraftverken gällde det år 1905
att öka vattentillförseln, varför en höjning vid intaget av vattenståndet med 0.3 m
erfordrades. För att åstadkomma denna för billigaste pris byggdes på en träställning på
stranden en 15 m lång, vertikal betongpelare med kvadratisk sektion om 2.2 m sida.
På fem ställen försvagades pelaren genom inläggning av träramar, under det att hela
pelaren genomdrogs med en grov järnkätting. Sedan pelaren hårdnat, bragtes den
medelst domkrafter att falla i vattnet, och träställningens höjd var så tilltagen, att en till
isutskov avsedd öppning av lämplig bredd erhölls vid stranden.
På det begränsade utrymme som här står till buds har det endast varit möjligt att i
korthet beröra några av de många problem, som vattenkraftteknikerna haft att lösa
vid denna jättekraftkälla. Det torde dock vara uppenbart, att vattenkrafttekniken
tack vare Niagarafallens möjligheter sporrats till en snabb utveckling och att många
problem där lösts på ett sätt, som länkat utvecklingen in i nya banor till allmänt gagn
för vattenkraftens utnyttjande i hela världen.
Sjöregleringar.
Få naturföreteelser äro så nyckfulla som nederbörden. Icke nog med att den växlar
år från år, utan dess fördelning under året företer stora växlingar och oftast ringa
lagbundenhet. Endast i ett avseende, nämligen beträffande storlek inom olika trakter,
kan en viss lagbundenhet sägas råda, sammanhängande med belägenheten i geografiskt
och topografiskt avseende.
Följden av dessa nederbördens oregelbundenheter är, att den genom vattendragen
avrinnande delen av nederbörden ävenledes företer stora växlingar, vilka dock icke direkt
avspegla samtidigt rådande nederbördsförhållanden. Endast inom vattendrag — om man
i detta sammanhang får använda denna benämning — som avvattna mycket små
nederbördsområden med ringa retardations- och absorptionsförmåga, motsvarar avrinningen
vid häftiga regn nästan hela den samtidiga nederbörden. Exempel härpå erbjuda
gatornas rännstenar.
Så snart fråga är om större områden, äger emellertid beträffande nederbörd och
avrinning en viss förskjutning rum beroende på olika faktorer.
Till att börja med må erinras om, att till följd av avdunstning, infiltration i grunden
och vegetation, endast en del — i regel en femtedel till hälften — av nederbörden
avrinner genom de större vattendragen.
Förskjutningen mellan nederbördens och avrinningens växlingar beror förutom på
nederbördsområdets storlek även i hög grad på vattnets magasinering dels såsom snö,
dels i sjöar, myrar och såsom grundvatten, varvid även grundens och vegetationens
beskaffenhet utöva inflytande.
Stora nederbördsområden, rikedom på sjöar och myrar samt en
vattengenomsläpplig grund inverka fördelaktigt på avrinningens utjämning. Snömagasineringen verkar
i motsatt riktning och är vår största fiende, då det gäller att arbeta för en utjämning av
våra floders växlande vattenföring. Detta inses omedelbart, om man betänker, att i
de nordliga delarna av vårt land vintern sträcker sig utöver halva året, och att all
nederbörd, som faller under vintern, magasineras i form av snö för att sedan under inflytande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0431.html
