Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vattenbyggnader - Vattenkraftanläggningar, av Gottfried Berg och Walo Finné - Sjöregleringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av vårsolen och framför allt vårregnen smälta ned och bortrinna på en mycket kort tid.
Vårflodens vattenmassor äro sällan till nytta, oftast till skada.
Att vatten ändock framrinner under vintern i våra norrländska floder får
tillskrivas den i gynnsam riktning verkande naturliga magasineringen av vatten, som äger rum
i form av grundvatten, samt i sjöar och myrar. Av dessa magasin hava sjöarna den största
betydelsen, emedan avrinningen från dessa inom rätt vida gränser kan behärskas av
människan. Här må dock genast framhållas, att på många håll en överskattning av sjöarnas
reglerande inflytande vunnit insteg. Speciellt synes den uppfattningen vara utbredd,
att de stora högfloderna med ty åtföljande skador skulle kunna bortelimineras genom
flodvattenmassornas magasinering i sjöar, vars magasin vore tömda före flodtillfället.
De under en högflod avrinnande vattenmassorna äro emellertid av en sådan
storleksordning, att även stora sjöar snabbt fyllas. Ett exempel härpå förtjänar anföras.
Dalälven genomflyter i sitt nedersta lopp Hedesundafjärden, en sjö med 82 km²
area. Om vi tänka oss, att ett magasin med 2 m djup funnes i denna sjö, så skulle
164 millioner m³ vatten kunna magasineras i detta, en högst betydande kvantitet alltså.
Vid exceptionell högflod kan emellertid vattenföringen i Dalälven å denna sträcka
uppgå till c:a 2 200 m³/s. Om ingen avtappning från sjön ägde rum, skulle magasinet
vid denna vattenföring fyllas på mindre tid än ett dygn. Till och med en så stor sjö
som Hedesundafjärden kan alltså endast i ringa mån verka dämpande på älvens
högflöden. För en effektiv utjämning av vattenföringen skulle oerhörda magasin
erfordras.
Om sjöarna alltså icke i allmänhet hava någon avsevärd betydelse för mildrande av
de stora högfloderna, så är deras förefintlighet, då det gäller hushållningen med vattnet
under tider med lägre vattenföring, desto betydelsefullare.
Innan vi ingå härpå, torde det vara på sin plats att erinra om vattenföringens mest
framträdande växlingar i de svenska vattendragen, vilka här äro närmast i åtanke.
Härvid råder en påtaglig olikhet i vårt lands nordliga och sydliga delar, vilket dock icke
hindrar, att man i alla vattendrag har att räkna med en högvattenperiod om våren och
ofta ett mindre högvatten om hösten, orsakat av höstregnen och den minskade
avdunstningen. I de norrländska floderna finnes nämligen alltid en utpräglad lågvattenperiod,
som begynner med isläggningen under senhösten och varar till den under våren
inträdande tjällossningen, under det att vattentillgången under sommaren är riklig till följd
av vattentillförseln från det i fjälltrakterna smältande snötäcket. De sydsvenska floderna
hava däremot sin lågvattenperiod under sommaren, då på grund av kraftig
avdunstning endast en mindre del av nederbörden kommer vattendragen till godo. Under vintern
råder däremot en jämförelsevis jämn och riklig vattentillgång på grund av snöns
successiva avsmältning vid blidväder och den ringa avdunstningen under denna årstid.
Den utjämning i avrinningen, som genom naturens egen förmedling äger rum i de
i vårt land talrikt förekommande sjöarna, kan genom människans ingripande i hög grad
ökas. Genom enkla dammbyggnader vid sjöutloppen skapar man förutsättningar för en
kontrollerad avtappning ur sjöarna. I många fall kan ett betydande tillskott till
lågvattenmängden vinnas redan med ett regleringsmagasin, vars anordnande endast
påfordrar en mycket måttlig förändring av de naturliga vattenstånden. För vattenkraftverken
äro därför sjöregleringarna av mycket stor betydelse, enär i första hand den under
lågvattenperioderna uppstående kraftbristen åtminstone i viss utsträckning kan hävas
utan tillgripande av värmekraft, som ställer sig dyrbar. Detta krafttillskott under
lågvattentiden innebär dock icke blott ett tillskott i energimängd, utan har även en stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
