- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
655

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - Navigationens hjälpmedel och metoder i äldre tider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NAVIGATIONENS HJÄLPMEDEL OCH METODER I ÄLDRE TIDER.

655

Fig. 879. Spegeloktant, omkr. 1750.

höjden. För att mäta vinklar större än 90° vändes alhidadspegeln och den fasta spegeln
flyttades till ett nytt läge närmare tuben. Avläsningen skedde med en vernier, en mindre
skj utbar mätskala fästad till alhidaden, varigenom vinkeln kunde bestämmas på 1" när.

Äran av denna epokgörande uppfinning har även tillskrivits Newton, emedan man
i en del av honom
efterlämnade papper år 1742 fann en
snarlik ritning; denna synes
dock ej ha varit offentliggjord
och ej heller ha kommit till
utförande. Oberoende av
Hadley och samtidigt med
honom uppfunnos dylika
instrument av amerikanaren T.
Godfrey och fransmannen G.
de Fouchy. Det blev
emellertid Hadleys instrument,
som visade sig lämpligast för
vidare utveckling, varför han
vanligen anses såsom de
moderna spegelinstrumentens
uppfinnare.

Redan följande år
gjordes en omflyttning av
speglarna, så att instrumentet fick det utseende, som framgår av fig. 879, där BC är den
graderade bågen eller limben, D alhidaden, E alhidadspegeln, F den fasta s. k.
horisontspegeln och K skymglas. I stället för tub användes här endast en skåra i
dioptern I och till denna
kom ljusstrålen från
himlakroppen vägen EFI och den
direkta strålen från
horisonten genom F till I.

Inom ett fåtal år
fullbordades instrumentet allt
mera och övergick i
allmänhet till att omfatta 1j6 av
cirkelns omkrets, varför dess
namn även ändrades till
sex-tant. Det torde dock hava
dröjt ett 20-tal år innan det
vann något allmännare insteg,
möjligen beroende på
ofullkomligheter i
glastillverknin

gen, vilket förorsakade vissa fel i de mätta vinklarna. Men även dessa övervunnos
och i princip kvarstår Hadleys oktant ännu i dag.

Tobias Mayer föreslog redan år 1750 att i stället för oktanten använda hela cirklar
för vinkelmätning, särskilt för att kunna taga betydligt större vinklar, vilket för
observationer av måndistanser var av stort värde. Emellertid synes han ej själv ha hunnit

Fig. 880. Bordas cirkel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:12:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free