Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Navigation, av S. Ulff - De nutida nautiska hjälpmedlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
NAVIGATION.
Fig. 883. Modern Inftkompasskiva.
Fig. 884. Modern vätskekompass.
bär hans namn. De mest betydande av hans förbättringar voro att skivan (fig. 883) gjordes
så lätt som möjligt för att minska trycket på stiftet och därmed friktionen och att
magne-terna fördelades så att man använde flera korta dylika i stället för en eller två stora och
tunga. Härigenom erhölls förhållandevis större magnetisk kraft vid mindre vikt, varför
skivan säkrare ställde in sig mot nord, och
slutligen placerades dessa nålar tämligen
djupt ned, varigenom skivan blev mera
stabil.
Trots dessa förbättringar håller dock
luftkompassen på att alltmera
undanträngas av vätskekompassen, särskilt på mindre
fartyg, på grund av den senares större
okänslighet för stötar och större lugn. Även
vätskekompassen har undergått en del
förbättringar och består nu i allmänhet av en
flottör, som uppbär kompassros och mag-
netnålar; för att minska trycket på stiftet får denna flottörs vikt till stor del uppbäras
av vätskan. De svårigheter, som härvid uppkommit genom att trycket på stiftet blir
olika vid olika temperaturer, ha varit föremål för mycket arbete, och särskilt den
svenska firman Lyth har gjort värdefulla uppfinningar, som bidragit till denna frågas
lösning. En av vätskekompassens största
nackdelar har ständigt varit dess
förhållandevis stora nålar, vilka verka störande
på järnmassor i närheten, förorsakande
oberäkneliga återverkningar.
Man har därför på senaste tid övergått
till vätskekompasser med korta nålar, men
har samtidigt måst minska trycket på
stiftet till endast några få gram för att dessas
mindre magnetiska kraft skall förmå
inställa kompassen. Detta har uppnåtts
genom att göra en synnerligen lätt skiva,
och samtidigt har denna försetts med
särskilda dämpningsanordningar för att ej
komma i svängningar vid fartygets
rullningar. Särskilt för användning å små
fartyg samt luftfarkoster har en dylik kompass visat sig fördelaktig på grund av sitt
utomordentligt stora lugn. Den nutida magnetkompassen (fig. 884) har härmed nått
en sådan fulländning, att den alltid kan angiva fartygets kurs med en noggrannhet
av en eller annan grad.
Kompassens gamla indelning i 32 streck börjar numera att alltmera frångås och,
åtminstone inom örlogsmarinerna, användes en indelning i 360°.
Förut är omtalat, att man redan tidigt kände till, att kompassen ej pekade mot
geografisk, eller, som sjömännen säga, rättvisande nord utan mot magnetisk nord, och
att vinkeln mellan de båda nordriktningarna benämnes missvisning.
För en tryggad sjöfart är det av största betydelse att denna missvisning är känd å
olika delar av jorden, ty varje kurs, som skall sättas på kompassen, måste skilja sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
