Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart / 721 (1925-1939) With: Sam Lindstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Skeppsbyggnadskonsten i Norden under forntiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

del av mittskeppet tydde på, att största bredden varit c:a 4.3 m. Öppningar i översta
borden för åror förefunnos, likaså bevis för att fartyget haft mast och segel.

Det största och kanske även märkligaste båtfyndet från vikingatiden torde
Gokstadskeppet vara. Detta påträffades år 1880 i en stor gravhög, kallad »Kongshaugen» vid
gården Gokstad i närheten av Sandefjord. Utgrävningen gjordes under ledning av den
norske riksantikvarien N. Nicolaysen, som f. ö. sedermera publicerat ett verk därom:
»Langskibet fra Gokstad ved Sandefjord». Med iakttagande av största försiktighet
skedde utgrävningen, som verkställdes på 2 1/2 månader. Trots svårigheterna lyckades
man bringa det funna skeppet i ett i det
närmaste oskadat skick till Oslo, där det
undergick en mindre restaurering och
därefter uppställdes i ett skjul i närheten av
universitetet, där det länge förvarats och
årligen besetts av talrika turister och andra
intresserade. Senare har skeppet flyttats
till en lämpligare museilokal på Bygdö,
en plats belägen i närheten av den norska
huvudstaden.

Fig. 954. Bordläggningsdetalj från Gokstadskeppet.

Gokstadskeppet beräknas vara byggt
omkring år 900 e. Kr. Längden överallt
var 23.8 m, i vattenlinjen drygt 22 m,
största bredden 5.1 m. Deplacementet har
av skeppsbyggmästare Colin Archer
uppskattats till 28.4 ton vid 1.1 m djupgående.
Kölen har Utanför bordläggningen (nedom
spunningen) en höjd av 300 mm, under det
att den förut beskrivna större Nydamsbåten
saknade egentlig yttre köl; denna omständighet är betecknande för den av seglen
framkallade utvecklingen. Utmärkande för Gokstadskeppet är dess vackra linjer; för-
och akterdelarna voro jämförelsevis höga och skarpa, samtidigt som mittpartiet var
lågt och brett — en del moderniserade och snabbseglande kosterbåtar påminna,
åtminstone vad undervattenskroppen beträffar, ganska mycket om detta vikingaskepp.
Skeppets betydande längd bör hava gjort det snabbgående, samtidigt som dess bredd
och flata botten har gett det tillbörlig styvhet i sjön.

Beträffande byggnadsmaterial och byggnadssätt är så gott som allt trävirke i
skrovet av ek, och bordläggningen gjord på klink. Köl och stävar äro kraftigt tilltagna, de
senare med långa, nitade laskar förenade till kölen. Spanten, som äro 19 till antalet och
placerade på c:a 1 m avstånd från varandra, äro närmast att likna vid höga bottenstockar
och gjorda av ek i ett stycke samt nå upp till däcksbalkarna. Märkligt är, att spanten
icke äro fästade till kölen, och att deras förbindning med bordläggningen till stor del
är av mycket ovanligt slag. På vardera sidan av skeppet finnas 16 plankgångar, som bilda
bordläggningen. Ungefär hälften, d. v. s. de undre borden, äro fästade till spanten på
nyss åsyftade ovanliga sätt medelst vidjor, (gjorda av trärötter), trädda genom hål
dels i spanten, dels i ett slags upphöjningar eller klampor på bordläggningsplankorna.
Dessa klampar, som hava utformats på skickligt sätt vid plankornas tillyxning, äro
inpassade i motsvarande urskärningar på spantens yttersida. Arrangemanget torde
lättast förstås genom betraktande av fig. 954. Ovanför däcket äro plankorna fästade medelst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>