Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Krigsfartygens utveckling från 1800-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
782
SKEPPSBYGGNAD.
Fig. 1020. Undervattensbåt, byggd av
amerikanaren David Buchnell 1775.
sig för undervattensbåtsproblemet. Det första kända projektet därstädes daterar sig
från 1604; det var uppgjort av William Borne men blev aldrig fullföljt. Bättre lycka
hade holländaren Cornelius van Drebbel, som konstruerade en båt, varmed man
verkligen kunde navigera under vattnet. Båten provades i början av 1620-talet på
Thames i närvaro av konung James I och talrika andra åskådare. 15 personer kunde
medföras ombord på farkosten, som framdrevs medelst 12 åror, vilka stucko ut genom
med lädermanschetter tätade hål i bordläggningen. Med fulltalig besättning ombord
skall denna båt hava framförts i dykläge, varvid den inneslutna luften, såsom det i gamla
berättelser heter, »hållits ren medelst vätskor». Engelsmannen Day berättas år 1660
vid Yarmouth gått ned med en undervattensbåt, som varit nedsänkt icke mindre än
tolv timmar, efter vilken tid Day oskadd nådde
ytan. Vid ett andra försök förolyckades både
Day och hans båt, om vars konstruktion man
blott vet, att den liksom van Drebbels
undervattensbåt var byggd med en dubbel botten,
vari vatten insläpptes, vilket, då båten skulle
bringas att stiga, måste avlägsnas.
Efter van Drebbels och Days experiment
dröjde det mer än hundra år, innan några mera
betydelsefulla framsteg gjordes i fråga om
undervattensbåtarna, och först det
nordamerikanska frihetskriget (1775—83) gav impulsen
till nya uppfinningar och försök inom området.
David Buchnell byggde samma år, nämnda
krig utbröt, i Connecticut ett litet under-
vattensfartyg, som, anmärkningsvärt nog, i princip ägde de viktigaste organ, vilka
finnas på moderna undervattensbåtar. Buchnells båt, visad i vertikalsektion i fig.
1020, hade mycket små dimensioner och var avsedd att manövreras av en man.
»American Turtle», som denna båt efter formen — mycket påminnande om två
sammansatta sköldpaddskal — brukat kallas, hade skrovet av trä och var överst försedd
med en lucka, genom vilken besättningsmannen kunde komma in eller ur båten.
Genom en med foten manövrerad ventil, b, insläpptes vatten i en bottentank, d, som vid
behov länsades med handpumpen, c. Pumpen g åter var avsedd för läckagevatten. För
horisontell rörelse av båten användes en enkel, skruvformad propeller, e, som drevs runt
medelst en vev inuti båten. För vertikal rörelse fanns en liknande propeller, k.
Styrningen verkställdes medelst ett i olika riktningar rörligt roder, /. Till ventilation i
över-vattensläge tjänade två upptill krökta rör, utombords avslutade med ventiler, som
automatiskt stängdes, då vattnet steg upp till dem. En längst ned placerad blyvikt, a, kunde
lösgöras inifrån, om båten hastigt skulle behöva lättas. Båten bringades att sänka sig,
sedan luckan stängts, genom att vatten insläpptes i bottentanken. Sjönk båten därvid
för djupt, pumpades en del vatten Ut igen, så att man erhöll det önskade jämviktsläget.
Anfallet på ett fientligt fartyg skulle ske på så sätt, att båten manövrerades Under
dettas botten, varpå skruven i medelst en vev gängades in i någon bordläggningsplanka.
Skruven var genom en yttre lina förbunden med en inifrån båten lösgörbar mina, h,
som skulle bringas till explosion efter viss tid genom ett urverk, igångsatt samtidigt
med minans lossande. Minan var lättare än det undanträngda vattnet, varför den borde
höja sig längs fiendeskeppets sida så långt, den till skruven fästade linan medgav. Skru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
