Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skeppsbyggnadskonstens historia - Den moderna skeppsbyggnadskonstens förutsättningar och omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
806
SKEPPSBYGGNAD.
stadier. För anläggningen av Hog Island-varvet sysselsattes 12 000—14 000 arbetare,
och vid full drift beräknades detsamma erhålla en arbetsstyrka om 30 000—35 000 man.
Anläggningskostnaderna uppgingo till den enorma summan av omkring 50 millioner
dollars eller bortåt 200 millioner kronor. Varvet i full drift beräknades kunna sjösätta
en 8 000-tonnare var annan eller var tredje dag! Liksom ett annat ungefär samtidigt
nyanlagt varv i Newark var Hog Island huvudsakligen en hopsättnings- eller
montageplats, i motsats till vanliga skeppsvarv, vid vilka det mesta materialet undergår
omfattande bearbetning. Materialet till fartygsbyggena på Hog Island åter bearbetades i
största möjliga utsträckning vid andra verkstäder i U. S. A. och sändes sedan på
järnväg till varvet. Av allt valsat material, d. v. s. plåt och profiler, kom drygt 95 %
färdigbearbetat, varför Hog Island innehöll en stor rangerbangård, varifrån vagnarna
dirigerades till huvudlagerplatserna för de olika bäddgrupperna, för 7 500- resp. 8
000-tons byggena. Varvets spårnät mätte c:a 130 km i längd, och den rullande materielen
utgjordes av 450 vagnar, 20 lokomotiv och 70 lokomotivkranar. Dessutom funnos 29
km körbanor, där motorfordon uteslutande användes för trafiken. — Efter att hava gjort
tjänst några år och sedan världen fått överskott i stället för brist på handelstonnage,
var Hog Islands saga slut. Jättevarvet nedlades och anläggningarna utbjödos till salu.
Bland Tysklands äldsta järnskeppsvarv intog länge »Stettiner
Maschinenbau-A.-G. VuLCAN» i Stettin-Bredow förnämsta platsen. Första utbyggnaden skedde år
1851, varefter varvet tid efter annan utvidgades och moderniserades. Även ett stort
filialvarv i Hamburg anlades, som blev färdigt år 1910. Efter världskrigets slut
undergick det gamla varvet i Stettin en väldig utvidgning, så att anläggningen då torde
varit den europeiska kontinentens största i sitt slag. Till följd av brist på arbeten har
emellertid driften därstädes senare nedlagts och varvsområdet disponerats till andra
ändamål. Vid Stettiner Vulcans båda varv hava de flesta av Hamburg-Amerikalinj ens
och Norddeutscher Lloyds tidigare atlantångare byggts. Också örlogsvarven i Danzig
och Kiel hava gamla anor. Av övriga tyska skeppsbyggerier må vidare nämnas:
»Germaniawerft» i Kiel, grundat år 1865 och efter en större utvidgning och
modernisering omkring år 1900 övertaget av firman Krupp, det stora varvet Blohn & Voss i
Hamburg, »A.-G. Weser» i Bremen och »Bremer Vulkan» i Vegesack. I Geestemünde
anlades i slutet av 1890-talet ett något mindre varv, »G. Seebeck», av stort intresse på
grund av de där anordnade byggnadsdockorna, använda i stället för stapelbäddar för
byggande av stora fartyg. Anläggningen var den första i sitt slag att bygga järnskepp
i för ändamålet avpassade torrdockor.
I Danmark må först det gamla välkända »Burmeister & Wains Maskin- og
Skibs-byggeri» i Köpenhamn nämnas, där många präktiga skepp byggts, bl. a. efter
dieselmotorernas genombrott som sjömaskiner omkring år 1910 talrika motorfartyg till de
stora danska rederierna Det Forenede Dampskibsselskab och Östasiatisk Kompagni,
till Rederiaktiebolaget Nordstjärnan i Stockholm, o. s. v. Varvet och dess
maskin-verkstäder-hava i början av 1920-talet undergått stora utvidgningar och
moderniseringar. Burmeister & Wains tonnageproduktion har åtskilliga år varit den största i
Norden, ehuru den år 1929 överträffades av Götaverkens. Ett annat bekant danskt
varvsföretag har »Köbenhavns Flydedok & Skibsværft» varit, vid vars »Söndre
Værft» fyra stora byggnadsdockor anlagts. År 1927 övertogs detta varvsföretag av
Burmeister & Wain. Också det under världskriget startade »Nakskov Skibsværft»
på Laaland bör omnämnas. Ett annat leveranskraftigt danskt varv är »Odense
Staal-skibsværft» på Fyn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
