Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Fartygsmotstånd och maskinstyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMDRIVNING.
845
ökat tryck uppkomna volymminskningen hos vattnet är nämligen så oväsentligt, att
den helt kan försummas. Analogt förutsätter Middendorf att en med likformig
hastighet i lugnt vatten framdriven kropp hos vattnet åstadkommer en rörelse i motsatt
riktning mot kroppens; vore kroppen absolut slät, d. v. s. ingen friktion eller
vidhäftning vid kroppens yta förefunnes, skulle då vattenhastigheten mellan punkterna m och
h, resp, k och l, vara störst intill kroppen och minst, eller lika med noll vid punkterna
m och 1. Middendorfs sistnämnda, väl djärvt dragna slutsats, att vattnet skulle kunna
få en viss motsatt riktning som kroppen, har dock visat sig, minst sagt, tvivelaktig och
endast delvis kunnat styrkas
vid fartygs gång i trånga
kanaler — i fritt vatten har man
icke kunnat påvisa något
till-bakaströmmande vatten, utan
tvärtom dragés vattnet på
grund av friktionen mot
skrovets yta i icke oväsentlig
utsträckning med fartyget i dess
rörelseriktning; förhållanden
som längre fram skola närmare
belysas.
Rör sig en kropp under
vattnet i närheten av dettas
yta, bildas på den senare
fortlöpande förhöjningar och
ned-sänkningar — vågor — se fig.
1080. Och befinner sig en del
av kroppen över vattnet
uppstå de s. k. bog- och
akter
vågorna — se linjen nop på fig. 1081. I samtliga nämnda fall anser Middendorf att
motståndet uppstår genom de påvisade hastighetsändringarna jämte rörelsen och
vågbildningen hos vattnet. Lika enkelt som han genom denna s. k. strömlin jeteori
anser fartygsmotståndet kunna förklaras, lika svårt framhåller Middendorf, dock dess
beräknande vara. Den senare svårigheten beror till stor del på att vågbildningen vid
skilda fartygsformer liksom vid varierande hastighet gestaltar sig mycket olika.
Fig. 1082 återgiver enligt Middendorf vågbildningen vid ett antal fartygstyper:
pansarskeppen »Wespe» och »Brummer» vid 10.4 resp. 15 knop, kryssaren »Wacht» vid
19.5 knop, torpedbåten »Torpedero I» vid 18 knop och försöksbåten »Turbinia» vid 32.5
knop. De båda pansarskeppen synas hava en för sin fart väl fyllig bogform, de skjuta
bogvågen formligen framför sig. Den lilla kryssaren »Wacht» har däremot skarpa linjer
och dess bog våg är trots fartygets väsentligt högre fart relativt mindre än vid »Wespe»
och »Brummer». Vid mindre fartyg, som framföras med i förhållande till sin storlek
hög fart, t. ex. »Torpedero I» och »Turbinia», brukar man kunna iakttaga, att trimläget
blir väsentligt olika vid högre fart än vid vila och långsam gång. Till följd av det större
motståndet och därmed sammanhängande ändring av vattenreaktionens storlek och
riktning vid ökad hastighet höjer sig nämligen fartyget förut och får ett utseende,
närmast påminnande om, hur en släde skulle tänkas se ut vid framfart i vatten.
Ifrågavarande lyftning av förskeppet inträder vid fartyg med därför lämplig form påfallande
Fig. 1080. Strömlinjer vid en kropps rörelse nära ytan i en
vätska.
Fig. 1081. Strömlinjer vid en kropps rörelse i en vätskas yta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
