Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Framdrivning - Skovelhjul, åror och andra hydrauliskt verkande drivmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
SKEPPSBYGGNAD.
förlorat åtskilligt i betydelse — människorna hava fått en viss motvilja mot att ro,
sedan inom- och utombordsmotorer samt lättskötta segel tillkommit! Årorna få
numera mest göra tjänst, då motorn strejkar, eller då seglaren upptäcker att det blivit
»kav lugnt» och han inte har någon hjälpmaskin ombord — »granseglen» äro då bra
att hava såsom den sista säkra resursen. För sportändamål synas likväl årorna få
behålla en hedersplats, och roddfenomenet har t. o. m. på senare år varit föremål för
vetenskaplig forskning samt tankförsök tagits till hjälp för att komma underfund med
detta urgamla problem. Inom den moderna roddsporten rör man sig med »inriggare»
och »utriggare», de förra kapproddbåtar med årfästen på relingen eller i urtagningar i
stänkbordet, de senare och mest förekommande med årklykorna fästade på ställningar,
som skjuta ett stycke utanför
relingen (fig. 1127). Alltefter
antalet roddare, vilka antingen sköta
var sin åra eller också paret,
kallas båtarna »åttor», »sexor»,
»fyror» etc. Särskilt vid de
brittiska och tyska universiteten
utgör rodden en av studenterna
med entusiasm omfattad idrott. Härdande roddtävlingar mellan besättningarna på
örlogsfartygens skeppsbåtar förekomma också allmänt.
Årans typiska form är den i fig. 1128 visade, där siffrorna beteckna: 1 = handtag,
2 = lom, 3 = den i årklykan vilande delen, som vanligen är läderklädd till skydd mot
nötning, 4 = skaft, 5 = hals, 6 = blad, ofta beslaget runt om med ett metallband. På
lättare åror brukar lommen avsmalna mot handtaget, på tyngre däremot vara ungefär
cylindrisk eller tjockna fram till avsatsen vid handtaget, för att tjäna som motvikt till
skaft och blad. Åror till egentliga kapproddbåtar hava bladen något svängda (se fig.
1126). För att höja effekten anbringas ofta »rullsitsar» för roddarna på sådana båtar.
Undersökningar av roddens effektivitet hava på senare tid utförts bl. a. av engelsmännen
G. C. Bourne och F. H. Alexander. Den sistnämnde har publicerat en del belysande
siffror dels för en kapprodds-»åtta», dels för en tyngre, fyllig båt, »valbåt». På fig. 1126
synes en roddare med åra på en »åtta». I det visade läget bildar åran vinkeln 0 med
medelplanet. Årans tryck, P, i klykan tänkes uppdelad i en framåtdrivande komposant,
T, och en däremot vinkelrät. Alexander sätter sedan T lika med motsvarande del av
båtens »dynamiska» motstånd, bestående av det »statiska» motståndet R och det av
accelerationen framkallade. I det följande återgives i tabellform båtarnas huvuddata
och de viktigaste försöksresultaten.
»Åttan» »Valbåten»
Längd i vattenlinjen.....................................m 18.90 8.53
Största bredd............................................m 0.61 2.09
Vikt av skrov med utrustning...............................kg 117.9 852.8
» » åror................................................kg 32.7 54.4
» » roddare.............................................kg 620.5 684.9
» » övrig besättning....................................kg 54.4 136.1
Totalvikt = deplacementet................................kg 825.5 1 728.2
Roddare, antal........................................... 8 10
Årtag pr minut........................................... 35 50
Medelhastighet...........................................knop 10.0 6.7
Fig. 1127. Kapproddåra på utriggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
