Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Styrning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYRNING.
917
seende på axeln 0 av det resulterande vattentrycket (TA på huvudrodret är lika med
momentet med avseende på samma axel av motsvarande tryck (T2) på ställrodret,
d. v. s. Ty • a = T2 • b. Fartyget svänges då på liknande sätt som av ett vanligt
balansroder, ehuru, om lika roderareor i båda fallen, styrverkan bör bliva något mindre vid
Flettner-rodret genom ställrodrets inflytande. Utförda installationer på rätt så talrika
fartyg hava emellertid bevisat, att styrverkan hos ett lagom stort Flettner-roder kan
fås fullt tillräcklig för praktiska behov. Alt. II i fig. 1168 visar ett exempel på
huvud-och birodrens läge vid backgång; så snart fartygets rörelseriktning ändras från fram till
Fig. 1168. Schematisk framställning av Flettner-rodrets verkningssätt.
back, tvingar vattnet nämligen huvudrodret tillsammans med ställrodret att svänga ett
halvt varv (180°) kring axeln O, så att birodret sedan genom lämplig inställning kan
bringa huvudrodret i styrläge (på analogt sätt som ett liknande förroder under
framåt-gång). I fig. 1168 III tydliggöres principiellt Flettner-rodrets manövrering med hjälp av
en styrskiva, a, placerad i fortsättningen av huvudrodrets axel men icke fast förbunden
med denna. Styrskivan tänkes genom en korsad lina eller rem förenad med en mindre
skiva, b, fäst på ställrodrets axel. Vid gång föröver befinner sig huvudrodret i mittläge
efter linjen AOUo och ställrodret i dennas fortsättning, U0S0. Vrides styrskivan a en
viss vinkel a, i riktning som pilen på bilden anger, tvingar linan skivan b att följa efter,
så att ställrodret intager läget UOSU, varigenom huvudrodret hastigt också bringas att
svänga i pilens riktning. Så långt som till det prickade läget komma huvud- och
birodren härav knappast att röra sig, utan torde i allmänhet inställa sig i sådant läge, att
2 ...
huvudrodret bildar en vinkel omkring - a med medelplanet, d. v. s. i ett jämviktsläge
O
liknande det i alt. I antydda. — Antag åter, att styrskivan hålles stilla i mittläge, så
stå huvud- och birodren normalt i medelplanet, efter linjen AOUoSo i alt. IV. Bringas
nu genom någon yttre kraft, ett vågslag el. dyl., huvudrodret att svänga åt babord,
stoppas denna rörelse snabbt av ställrodret, vilket, eftersom styrskivan hålles stilla,
genom linans inverkan måste vrida sig, på sätt figuren visar, och med större
vinkelhastighet än huvudrodrets, så att ställrodret t. ex. kommer att intaga det prickade
ytterläget UZS2 vid en utslagsvinkel 0 hos huvudrodret. Rodren komma därför snart nog
att återföras till medelläget. Ställrodret har således en automatiskt bromsande verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
