Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
922
SKEPPSBYGGNAD.
världskriget förhindrade emellertid länge vidare internationella överläggningar i dessa
frågor. Först år 1921 upptogos förhandlingarna på nytt vid en internationell
redar-konferens i London. Denna konferens, som kan tillmätas historisk betydelse, hade som
uppgift att undersöka och diskutera olika grenar av maritim verksamhet. Flera
kommittéer tillsattes, vissa för att behandla sjörättsliga spörsmål, andra för att sysselsätta
sig med sjöhandelsfrågor och slutligen andra för frågor angående själva fartygen. En
del av de igångsatta utredningarna hava utmynnat i betydelsefulla förslag, varav några
redan lett till resultat, medan andra åter hänvisades till förnyade utredningar. Det
senare var fallet med de viktiga fribords- eller lastlinjebestämmelserna, beträffande vilka
en Board of Trade-kommitté år 1929 avgav utlåtande och varav bl. a. den
obligatoriska tillämpningen av Lloyd’s Registers nya byggnadsreglemente är beroende. År 1930
hölls en stor internationell konferens med representanter för ett 30-tal nationer i
London för behandling av ifrågavarande kommittébetänkande. De av konferensen
överenskomna fribords- och lastlinjebestämmelserna avses träda i kraft år 1932.
Sistnämnda frågor har det även varit på tal att hänskjuta till Nationernas Förbund.
Några upplysningar må lämnas om gällande svenska förordningar angående fartygs
byggnad och utrustning (utfärdade 1927). Dessa gälla alla till sjöfart brukade fartyg
med undantag för vissa smärre, icke passagerarförande fartyg liksom kronan tillhöriga
fartyg, vilka ej i allmän trafik befordra gods eller passagerare. Kom m p.rskol 1 p.gin m
fastställer byggnads- och utrustningsbestämmelserna. Därvid är dock att märka, att
fartyg, som innehava klass i något av de sex klassificeringssällskapen Lloyd’s Register,
British Corporation, Bureau Veritas, Germanischer Lloyd, Det Norske Veritas eller
American Bureau of Shipping, godtagas av den svenska fartygsinspektionen, ehuru vissa
anordningar och viss utrustning liksom besättningens bostäder ombord skola uppfylla
svenska speciella fordringar. I vad angår passagerarfartyg i Nordsjö- eller vidsträcktare
fart skall Kommerskollegium tillse, att bestämmelserna äro i huvudsak överensstämmande
med de regler, som tillämpas i Storbritannien — en åtgärd åsyftande internationell
enhetlighet. För fartyg, avsedda för Östersjö- eller inskränktare fart och som ej
innehava klass i någon av förutnämnda sex anstalter, gälla däremot speciella svenska
byggnads- och utrustningsbestämmelser. Ifråga om »fart» i betydelsen av det trafikområde,
där ett fartyg användes, skiljes enligt de svenska författningarna på fem på följande
sätt begränsade regioner:
1) Inre fart: i hamnar, floder, kanaler och insjöar — å Vänern och Vättern dock
endast inomskärs — samt inomskärs vid kusterna.
2) Kustfart: utanför öppen kust samt utomskärs, dock icke på längre avstånd än
högst 15 distansminuter från sådan hamn eller skärgård, där ett fartyg vid behov kan
finna skydd, ävensom på de öppna delarna av Vänern och Vättern.
3) Östersjöfart: utanför de områden, som begränsas av kustfarten, dock icke
bortom linjen Hanstholm (Jyllands nordvästra sida)—Lindesnäs (Norges sydända) eller
bortom Cuxhaven (utanför Hamburg — vid passage av Kiel-kanalen).
4) Nordsjöfart: utanför de områden, som begränsas av Östersjöfarten, dock ej
bortom linjen Shetlands nordpynt—Trondhjemsf jorden, 11 grader västlig longitud
(Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest).
5) Oceanfart: all annan fart. Dock skall fartyg, som under månaderna
maj—september trafikerar Island, Färöarna eller Norges kust norr om Trondhjemsfjorden endast
anses nyttjat i Nordsjöfart.
Beträffande de svenska specialbestämmelserna för fartyg i allmänhet har särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
