- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
933

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Nutidens skepps- och båttyper - Handelsfartyg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NUTIDENS SKEPPS- OCH BÅTTYPER.

933

Fig. 1181. Skottindelning på ångaren »Stockholm».

ju inträffa just vid ett skott, och då riskera åtminstone två rum att vattenfyllas. Fig.
1181 visar skottindelningen på Svenska Amerikalinjens första ångare, »Stockholm», ett
fartyg om 13 000 brt dräktighet och 167 m längd. Tio vattentäta skott finnas där, varför
fartyget särskilt med hänsyn till den tidpunkt, då det byggdes
(år 1900), torde varit mycket väl säkerställt ifråga om vattentäta
avdelningar. Fig. 1182 visar skottindelning och ett antal
undersökta trimlägen med 3—5 vattenfyllda rum på den nya
turbin-ångaren »Malolo» om 17 200 brt dräktighet och 176 m längd,
tillhörande Matson Navigation Co, ett stort kaliforniskt rederi,
grundat av svensk-amerikanaren konsul Matson i San Francisco.
»Malolo» har, som synes, tolv vattentäta tvärskott, och dess
flytbarhet ställdes redan under provturen den 25 maj 1927 på
ett hårt prov. Skeppet blev nämligen då utanför Philadelphia,
där det byggts vid Cramps varv, under tjock dimma rammat
om babord ungefär midskepps av en norsk lastångare. Stöten
träffade nära skottet mellan pannrummen, och bordläggningen
skadades i så stor utsträckning, att båda pannrummen nästan
omedelbart vattenfylldes. »Malolo») bestod provet utmärkt och
höll sig flytande, så att den kunde inbogseras till varvet för
reparation. Längst ned på fig. 1182 synes det genom kollisionen
uppkomna trimläget, varav man kan se, att skottindelningen
varit fullt betryggande.

Vid vanliga lastfartyg av moderat storlek är det däremot
mindre vanligt att skottindelningen är tillräcklig att säkerställa
fartyget, om vid en sammanstötning ett par av rummen skulle
vattenfyllas. Vid ångare med endast fyra vattentäta skott,
placerade som på fig. 1178, kan det under gynnsamma
omständigheter inträffa, att fartyget kan flyta med ett av de större
rummen vattenfyllda, men så är dock mindre ofta fallet. Har ett
dylikt rum gått läck, bör flytbarheten söka bibehållas genom
att med hjälp av tillgängliga pumpar hålla vattenytan så låg
som möjligt. Blott kollisions- och akterpikskotten erbjuda
största säkerhet ifråga om täthet. De provas, genom att
pikarna fyllas med vatten till åtminstone jämnhöjd med
lastvattenlinjen. Övriga skott provas i allmänhet endast så, att
en kraftig vattenstråle riktas mot förbindningarna. På
passage-rarförande fartyg förbjuder Board of Trade helt och hållet
öppningar i kollisionsskott under marginallinjen, likaså i
tvärskott mellan angränsande lastrum. I övriga skott
förekommande dörrar, slussventiler o. dyl. skola vara försedda med
stängningsanordningar, som kunna manövreras från plats över
marginallinjen. På större passagerarfartyg användas ofta
hydrauliska eller andra apparater, med vilkas hjälp alla
vattentäta dörrar ombord kunna stängas från kommandobryggan.

De flesta större järnfartyg, undantagandes tankskepp,
d. v. s. oljetransportfartyg, bruka vara försedda med
dubbel-botten, sträckande sig tvärs över fartyget från slag till slag och

£

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/0943.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free