Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Varv - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE. 1023
ceringssällskap, vilket kan föranleda förändringar i dimensioner m. m. Driftskontoret
är icke alltid koncentrerat i samma byggnad som huvudkontoret utan ofta fördelat
på mindre kontor inom varvets olika avdelningar, så att driftsingenjörer och
verkmästare bättre kunna övervaka sina resp, områden. Ett telefonnät förenar i regel varvets
olika avdelningar sinsemellan liksom med huvudkontoret. Kontorsbyggnaden brukar
vara belägen vid någon av ingångarna till varvet, så att besökande personer kunna
komma in direkt på kontoret utan att passera varvet i övrigt.
Större varv för enbart byggande av träskepp och kompositfartyg förekomma knappast
numera — en del dylika varv för massproduktion av träskepp uppstodo visserligen
i Nordamerika under världskriget, men samtliga torde sedan hava nedlagts. Nämnda
slags fartyg byggas huvudsakligen på mindre varv med enkelt anordnade bäddar och
verkstäder samt belägna på ställen med god tillgång på virke. Ett flertal moderna varv
för byggande av mindre trä- och kompositfartyg — jakter och småbåtar — finnas
däremot. Särskilt i Förenta staterna och Tyskland har serietillverkning av segel- och
motorbåtar upptagits i betydande utsträckning. Bland mera bekanta sådana jakt- och
båtvarv må följande omnämnas: Consolidated Shipbuilding Oorp. i Morris Heights
vid New York, George Lawley & Son Corp. i Newponset vid Boston, Elco Works
i Bayonne (U. S. A.), British Marine Motor & Launch Co. i Old Kilpatrick
(Skottland) och Abeking & Rasmussen i Lemwerder utanför Bremen (fig. 1277). I Sverige
är Stockholms Båtbyggeri Ab. i Neglinge ett av de mest kända jaktvarven.
Järnfartyg.
Dessas skrov sammansättas huvudsakligen av plåtar och profiler, varav många äro
bockade till passande form. På fig. 1278 synas en del brukliga profiler, från vänster
räknat: likflänsiga och olikflänsiga vinkeljärn, T-, U- och Z-järn, bulbvinkeljärn, I-järn,
bulb-T-järn, bulbjärn samt fyra slags listjärn. Särskilt bulbprofilerna äro karakteristiska för
skeppsbyggerikonstruktioner. Nitade förband användas övervägande, svetsade i mindre
Fig. 1278. Vanliga inom skeppsbyggeriet använda profiler.
omfattning. Fig. 1279 visar en del förekommande nitar av olika form; Nr. 4 och 5 äro
de mest använda med sätthuvudet format som en stympad kon. På bordläggningsnitar
äro sluthuvudena i regel helt försänkta (Nr. 5), för att skrovet utvändigt skall få en
möjligast slät yta. Ett sluthuvud bildas genom nedslagning av nitskaftets utskjutande del
(streckat på figurerna). En-, två- och treradiga nitväxlar synas på fig. 1280; Nr 1—3
äro överlappväxlar, Nr 4—6 växlar med skarvplåt (»strimla»). Nr 2 benämnes
kedje-nitning i motsats till sicksacknitning (fig. 1281); den senare användes på skroven endast
till vissa förband (mellan bordläggning och strävar samt platt järnsköl, då sådan
förekommer, samt vid profiler med breda flänsar, fordrande två rader nitar). Vid
sammanstötande tvär- och långväxlar tillspetsas vanligen den plåt, vars hörn kommer
emellan de båda andra plåtarna (fig. 1282). Ett kilformigt mellanlägg måste eljest
inpassas, om det gäller att få en tät konstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
