Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BATARS BYGGANDE.
1043
stockar, skott m. m. göras, innan delarna föras till sin plats på
stapelbädden.
Nitningen är säkert den för järnvarven mest karakteristiska arbetsmetoden, som
sätter sin prägel på arbetet därstädes. Nitningens betydelse för varvsdriften klarlägges
bäst genom omnämnande av, att för ett större fartyg milliontals naglar behöva insättas
och slås, vilket tar mycken tid och betingar en avsevärd del av arbetskostnaderna för
bygget. Plåtar och profiler, som skola sammannitas, hopsättas först provisoriskt med
skruvbultar genom en del av hålen.
Det brukar då visa sig, att åtskilliga
av de övriga hålen icke passa bra mot
varandra utan behöva dornas eller
upp-rymmas, innan nitarna kunna sättas in.
Upprymningen sker med hjälp av
avlånga, borrliknande verktyg, brotschar,
som antingen vridas runt för hand eller
lättare genom insättning i elektriska
eller pneumatiska, transportabla
borrmaskiner. Nitningen kan utföras
antingen helt och hållet för hand eller
med tillhjälp av maskiner. Grövre
naglar än 1I2" nitas i regel varma,
medan klenare kunna slås kalla. För vanligt skeppsbyggeri förekommer så gott som
uteslutande varmnitning. Vid handnitning brukar ett nitarlag bestå av fyra arbetare,
varav två nitare, en mothållare och en hantlangare, som samtidigt passar ässjan, vari
naglarna uppvärmas. En i sänder gripas dessa små glödande tingestar med en tång,
varefter hantlangaren skyndar att passa in nageln i det i tur varande hålet. Nitens
tillslagning sker genom släggning mycket fort, på 15—30 sekunder vid medelgrova
naglar, såsom dylika om 5/8" och 3/4" diameter räknas. Maskinnitning sker i stor
utsträckning med hjälp av små pneumatiska hammare, vägande 10 kg eller så; en dylik
hammare ersätter då släggningen vid handnitning. En arbetare kan i allmänhet ensam
sköta hammaren, varigenom en man mindre erfordras än vid handnitning. Dessa
nithammare (fig. 1314) äro verkliga små tekniska mästerverk, vari en liten fritt gående
kolv, som glider i en cylinder, sättes i hastigt fram- och återgående rörelse genom
ventil- eller slidanordningar. Till följd av kolvens slagverkan på en i dess rörelseriktning
befintlig nitstämpel,
kommer denna i sin tur att
forma nithuvudet. Dylik
pneumatisk nitning går
något fortare än
handnitning och är givetvis
också bekvämare. För
grövre nitningsarbeten
förekomma hydrauliska
och pneumatiska
nitpres-sar av stationär eller
transportabel typ. På
fig. 1315 synes en sådan
Fig. 1314. Pneumatisk nithammare i längdgenomskärning. N-88
nit-stämpel, N-40 kolv, N-47 rörslid, N-59 ventil för insläppning av
tryckluften.
Fig. 1313. Maskin för skevning av spant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
