Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044
SKEPPSBYGGNAD.
transportabel, hydraulisk
nitmaskin i arbete vid
kölläggningen av en stor
atlant-ångare.
Vi övergå nu till
sammansättningen av ett skrov
på bädden och då med tanke
närmast på ett, som bygges
efter det transversala
systemet. Arbetet börjas med
kölläggningen (fig. 1315),
varmed för moderna järnfartyg,
som oftast äro flata i bottnen
och sakna vertikal köl, förstås
utläggande på bäddens
kölblock av kölplåten, ovanpå
vil
ken mittelkölsvinet uppställes och fastnitas. Kölblocken utgöras vanligen av på varandra
lagda trästycken, de övre kortare än de nedre, till en höjd av 1—1 x/2 m midskepps; ibland
begagnas kölblock av betong eller järn. Kölblocken äro i regel placerade på ett inbördes
avstånd av lT/4—D/2 m (fig. 1261). Efter kölläggningen övergår man gärna för fartyg
med stora flata bottnar till att utlägga den undre bordläggningen, vilande på block
och stöttor, och till att hopfästa densamma, innan bottenstockarna resas och nitas
till bottenplåtarna. Detta går nämligen fortare och bekvämare än att börja med att
resa bottenstockarna, stötta upp dessa och inrikta dem med längsgående sänt, för att
därefter passa inunder de kanske närmare 10 m långa och —2 m breda bordlägg-
ningsplåtarna. Vid dubbelbotten lägges, så långt denna sträcker sig för- och akterut,
tanktakets plåtar ovanpå bottenstockarna och nitas till dessa.
Då dubbelbottnen är utlagd och nitarbetet som bäst pågår på densamma, brukar
stävarna placeras på sina platser och spantresningen vidtaga. Spanten inriktas så, att
de komma i bestämd, vanligen rät vinkel mot kölen och förbindas med sänt eller på
annat sätt. Har varvet
tillgång till så kraftiga
bäddkranar, att de förmå
lyfta hela tvärskott, bruka
dessa byggas och
hop-nitas liggande horisontellt
på bockar, vanligen
framför förstäven, för att
sedan av kranarna flyttas
till sina platser, där de
resas samtidigt med
spanten. På mindre fartyg
äro däcksbalkarna oftast
förbundna med spanten,
då resningen sker. Vid
större byggen åter bruka
blott slag- och balkknän
Tig. 1316. Däckspåläggning. Plåtarna synas hopbultade, innan
nitningen påbörjats. Bergsunds Mek. Verkstad, Stockholm.
Fig. 1315. Kölläggning av stort skepp (»Ile-de-France»), Chantiers &
Ateliers de Saint Nazaire, Penhoet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
