Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Skeppsbyggnad, av Nils J. Ljungzell - Skepps och båtars byggande - Järnfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKEPPS OCH BÅTARS BYGGANDE.
1045
Fig. 1317. Tvärsektioner av släde och glidbanor, midskepps
och föröver.
vara nitade till spanten, då
dessa resas (fig. 1276), under det
att däcksbalkarna insättas på
sina platser efteråt. Sedan
spant, stävar och skott äro
resta, kan bordläggningens
upp-hängning vidtaga.
Bordläggningens upphängning och
nit-ning är ett viktigt och
omfattande arbete. För att få
bordläggningen liksom skott o. dyl.
tillräckligt täta, diktas, sedan
nitningen utförts, såväl
långsom tvärväxlar med hjälp av
diktmejslar, skötta för hand
eller med hjälp av pneumatiska hammare av något lättare typ, än de för nitningen
använda. Under uppsättningen av spant och däcksbalkar, liksom förut vid dubbla
bottnens uppbyggande, hava skeppstimmermännen sysselsättning med inpassande av
byggnadsställningar, stöttor, sänt o. dyl. (fig. 1270).
Däcksplåtarna utläggas och fästas på däcksbalkarna (fig. 1316). Om det i stället
gäller kompositdäck, anbringas de erforderliga stringerplåtarna, sträckbanden och
plåtförstärkningarna vid maskinkappar, lastluckor och master. Tunnlar för
propelleraxlar, maskin- och pannrumsskott samt kappar, kolboxskott m. m. kunna
samtidigt vara under arbete. Till sist komma däckshus och andra överbyggnader. Det råder
ett hamrande och ett sjudande liv vid ett järnfartygsbygge, som man behöver hava
varit med om för att fullt kunna fatta.
När skrovet nalkas sin fullbordan på bädden, antingen det byggts efter
transver-salt eller longitudinalt system, börja förberedelserna för avlöpningen. Dessförinnan
insattes propellerhylsan, axeln införes och propellern påsättes, n. b. blott en sådan
användes. Vidare upplyftes rodret på sin plats, och skrovet målas i större eller
mindre utsträckning.
Förberedelserna till avlöpningen
ske i form av uppläggande
och iordningställande av
glidbanorna, i allmänhet två till
antalet och bestående av
hop-bultade stockar, som stadigt
uppblockas på bädden. För
större fartyg är lutningen på
glidbanorna 1:12—1: 24,
alltefter de lokala förhållandena
och olika fartygsstorlek.
Emellanåt ges banorna i
vertikalsektionen formen av en
cirkelbåge med stor radie,
2 000—10 000 m. Fartyget
vilar under avlöpningen på
Fig. 1318. Sjösättning av isbrytaren »Thor II». Bergsunds Mek.
Verkstad, Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
