- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VI. Vattenbyggnader, navigation, skeppsbyggnad, luftfart /
1074

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Atmosfärens allmänna egenskaper - Luftfartygens indelning och inbördes samband

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1074

LUFTFART.

Fig. 1359. Diagram över temperaturens, täthetens och
tryckets variation med. höjden.

bredd och 0° C visat sig vara 760 mm. Detta tryck motsvarar 1.033 kg per cm2.
På grund av de övre luftlagrens tryck på de undre avtager icke blott luftens täthet med
höjden utan även lufttrycket. Härigenom erhåller man en möjlighet att genom
bestämning av lufttrycket uppmäta höjden över marken. Detta är tills vidare den enda
praktiskt använda metoden för höj dbestämning inom luftfarten. Den innebär
ingalunda någon precisionsmätning, ty en mängd inflytanden införa missvisningar som
knappast låta sig helt elimineras. På höjder i närheten av marken faller lufttrycket 1 mm
för var tionde å elfte meter som man förflyttar sig uppåt. På större höjder måste man
förflytta sig längre för att erhålla samma ändring i lufttrycket. Exempelvis måste man
vid 5 000 meters höjd förflytta sig ungefär 20 meter för 1 mm:s barometerfall.
Barometerståndet på olika höjder
framgår av vidstående diagram.

I regel faller temperaturen med
tilltagande höjd. Såsom ett normalt
temperaturfall angives ofta 0.5° C
för varje 100 m. Temperaturfallet
inverkar givetvis på huru
lufttrycket avtager: är det förra större så
avtager även lufttrycket snabbare.

Luften är liksom alla gaser
expansiv, d. v. s. den har icke
någon bestämd volym utan utfyller
det rum som erbjuder sig. Omvänt
är luften kompressibel, d. v. s. om
man ökar trycket på en viss
luftmassa kommer den att undan för
undan intaga en mindre och mindre
volym. Luften utvidgar eller
sammandrager sig beroende på om
temperaturen till- eller avtager. Om
man därför tar i betraktande en
vertikal luftpelare från marken,
så är det tydligt att luften icke

kan vara homogen på olika höjder utan att tätheten måste avtaga med trycket
(Mariottes lag).

Archimedes’ sats kan tillämpas för gaser lika väl som för vätskor, och vad atmosfären
beträffar lär satsen, att varje kropp som befinner sig i luften utsättes för ett vertikalt
upptryck som är lika stort som vikten av den undanträngda luftmassan.

LUFTFARTYGENS INDELNING OCH INBÖRDES SAMBAND.

En gammal indelningsgrund för luftfartyg är att i första hand särskilja systemen
»tyngre» och »lättare» än luft. Vi vilja här bibehålla denna och skola närmare definiera,
dessa båda begrepp. Till systemet tyngre än luft hänföras alla luftfartyg, vilkas
lyftkraft är beroende av rörelse vare sig av luftfartyget självt eller särskilda organ å fartyget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:04:18 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/6/1084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free