Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Historik - Friballongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (aEROSTATER). FRIBALLONGEN.
1095
för honom den 7 januari 1775, då han tack vare gynnsamma vindar lyckades företaga
den första luftfärden över Kanalen. De medförda årorna hade dock föga praktisk
betydelse.
För att tävla med Charles om äran av den första Kanalfärden ville bröderna
Mont-golfier med minister Calonnes understöd företaga en överfart från Frankrike till England
från Boulogne med Pilåtre du Rozier och Romain som passagerare. Den s. k.
»aero-montgolfier», som de därvid skulle använda sig av, innebar fruktansvärt konstruktivt
oförstånd. Ballongen utgjorde nämligen en kombination mellan de tidigare ballongerna
av Montgolfiers system med eldstad och Charles’ ballong fylld med den ytterst
brännbara vätgasen. Detta försök kostade också de båda passagerarnas liv. Efter att på några
minuter hava höjt sig till omkring 500 meter exploderade ballongen och föll ned med
sina båda passagerare vid kusten i närheten av Wimille, Pas-de-Calais.
Efter denna händelse kom montgolfiern helt ur bruk och för de talrika
ballongfärder, som därefter följde, använde man sig uteslutande av ballonger av Charles’ typ,
fyllda med vätgas och den moderna friballongen är än i dag huvudsakligen densamma som
den professor Charles uppfann.
Såsom en sammanfattning kunna vi alltså säga, att vid början av det 19:e århundradet
var friballongen uppfunnen, man hade insett att det var omöjligt att utan anlitande
av motor göra den styrbar, men dess användning hade trots detta utbrett sig för
sports-och nöjesfärder, och friballongens tekniska utförande blev ganska snabbt fullkomnat.
Friballongen.
Fig. 1378. Friballong med släplina och stabiliseringslina. Den
senare avser att automatiskt reglera höjden över marken på ett
sätt som den tyngre släplinan icke är i stånd till.
Släplinan, som felades på Charles’ ballong, uppfanns av engelsmannen Green i början
av 19:e århundradet. Släplinan är en lång och ganska tung lina, som hänger med ungefär
100 meter av sin längd utanför gondolen. I närheten av marken kommer denna lina att
delvis släpa på marken och avlastar därigenom automatiskt en viss del av ballongens
last. Om ballongen är väl
avvägd kommer släplinan att
automatiskt hålla ballongen
på konstant höjd ovanför
marken. Släplinans betydelse
är dubbel; dels underlättar
den landningar och dels gör
den det möjligt att manövrera
med ballongen på blott ett
tiotal meter från marken,
varvid den automatiskt låter
ballongen stiga över höjder
och sänka sig vid dalar, så att
ständigt ett nära nog konstant
avstånd upprätthålles mellan ballongen och marken. Den enda olägenheten med
släplinan är, att dess friktion med marken i ganska hög grad nedsätter hastigheten.
Vid landningen tjänar släplinan till att dämpa nedstigningshastigheten, om denna
icke är alltför stor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
