Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Luftfart, av Tord Ångström - Systemet lättare än luft (aerostater) - Friballongen - Det styrbara luftskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYSTEMET LÄTTARE ÄN LUFT (aEROSTATER). DET STYRBARA LUFTSKEPPET. 1097
Fig. 1380. Ballong captif om 750 ms:s rymd.
fira ned ankare eller slutligen på lämplig höjd över marken med den härför avsedda linan
slita upp sprängvåden.
Otaliga ballongfärder hava sedan Charles’ tid företagits, och den enda fara som existerar
är att företaga landningar i kraftig blåst och storm. Färder under åskväder kräva alldeles
särskilda försiktighetsåtgärder och böra undvikas. Under alla förhållanden förblir
friballongen den enda luftfarkost, som till sin karaktär uteslutande är aerostatisk, och ingen
kan bättre än den möjliggöra studiet och en ingående kännedom om atmosfären.
De fasta ballongerna (ballons captifs) hava tillkommit så gott som uteslutande på
grund av sin militära
betydelse. De utgj ordes till att börj a
med av ballonger av samma
form som friballongernas och
släpptes upp till en viss höjd
för att därefter förankras.
Därmed kunde man givetvis
förskaffa sig ett utmärkt
utsiktstorn. Dylika fasta ballonger
användes med framgång före
slaget vid Fleurus 1784,
sedermera under nordamerikanska
frihetskriget 1861 och under
tysk-franska kriget 1870. Den
sfäriska ballongen var
emellertid icke särskilt väl lämpad för
detta ändamål på grund av
dess relativt stora
luftmot
stånd, vilket gjorde att den jämte förtöjningslinan vid vind intog en sned ställning.
En kraftigare vind kunde på grund av detta förhållande pressa ned ballongen i närheten
av marken och en byig vind bibringar den häftiga pendlande svängningar. De fasta
ballonger, som under senare tiden kommit till användning, bl. a. under världskriget, hava
givits en mera långsträckt form, som erbjuder ett mindre luftmotstånd, och äro vanligen
försedda med en stabiliserande tillsatsballong (styrsäck) och ett antal luftpåsar,
med olika form och i olika kombinationer. Observatörerna hava sina platser i korgen
och ballongen är förtöjd med linor. Observatören i ballongkorgen står medelst
telefon i förbindelse med marken och kan därigenom medverka vid eldledning eller spaning.
Det är ganska troligt att de fasta ballongernas betydelse kommer att inskränkas
eller upphöra, när flygtekniken utvecklats därhän att flygmaskiner kunna hållas svävande
över en viss punkt.
Det styrbara luftskeppet.
Det var helt naturligt att tillkomsten av ballongen omedelbart skulle uppställa
ett problem, utan vars lösning man knappast skulle kunna tillföra luftfarten något
verkligt praktiskt värde. Det gällde att ge ballongen önskad hastighet och att därvid kunna
bestämma rörelseriktningen. Friballongen måste ju på det hela taget anses vara en
lekboll för vinden. Endast i ofullständig grad kan man bestämma ballongens rörelserikt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
